debatt För de som redan innan pandemin haft begränsad tillgång till viktiga samhällstjänster, såsom finansiella tjänster, har krisen slagit extra hårt. Det är hög tid att bankerna tar ansvar för tillgängligheten på de digitala plattformar som en majoritet av kunderna nu är beroende av, skriver fem studenter vid Handelshögskolan.
Coronapandemin har skapat en global kris men många av de problem vi ser i dess kölvatten är inte nya. Sjukvårdens brist på skyddsmaterial, företagens små marginaler och stora befolkningsgruppers extra utsatthet i kristider borde inte överraska. Ett utbrett problem som får förhållandevis lite uppmärksamhet handlar om den ojämlika tillgängligheten till viktiga digitala tjänster, däribland finansiella tjänster. Det handlar om otillgängliga digitala lösningar och kommunikation, som beror på bristande hänsyn till olika behov. I takt med att människor uppmanas stanna hemma, och allt fler personer som förlitat sig på fysiska bankkontor nu tvingas använda digitala tjänster, förvärras problemen. Den privata ekonomin är en fundamental del av individens självständighet och frihet, och tillgång till dessa blir därför en demokratifråga. Därför är det särskilt viktigt att finansiella tjänster görs tillgängliga för den breda massan och att digitaliseringen inte bidrar till ett utestängande.
Idag saknar en del av Sveriges befolkning möjlighet att ta aktiv kontroll över sin privata ekonomi. Många grupper befinner sig långt ifrån de finansiella marknaderna, det handlar exempelvis om äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med svenska som andraspråk. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som varit gällande i Sverige sedan ett decennium tillbaka, anges universell utformning som en väg framåt i skapandet av ett samhälle för alla. Universell utformning innebär att exempelvis digitala tjänster utvecklas tillsammans med människor som idag står längst ifrån marknaden. Effekten blir att fler får tillgång till tjänsterna.
Det är odemokratiskt och ohållbart att vårt samhälle systematiskt hindrar och stänger ut en stor del av befolkningen.
Trots att lagstiftningen är tydlig finns stora hinder i form av bristande tillgänglighet för många att ta kontroll över sin privata ekonomi och finansiella sparande. De informationsasymmetrier som följer av detta står dessutom i konflikt med principer om samtidighet och öppenhet i aktiehandel. Det är odemokratiskt och ohållbart att vårt samhälle systematiskt hindrar och stänger ut en stor del av befolkningen. Vi har alla rätt till att kunna ta aktiv kontroll över vår ekonomi.
På senare tid har dessa frågor väckt allt mer uppmärksamhet, inte minst genom EU:s nya tillgänglighetsdirektiv, EU Accessibility Act. Direktivet ska genomföras i Sverige och den nu pågående utredningen ska analysera hur kraven i direktivet förhåller sig till det svenska regelverket vad gäller banktjänster och finansiella tjänster.Då det idag saknas lagstiftning för den privata sektorn ser vi ett behov av att högre krav ställs på bankväsendet.
Det finns dessutom uppenbara vinster för bankerna att tillgängliggöra sina tjänster för alla. Bristen på tillgängliga digitala tjänster begränsar många till ett fåtal tjänster, och ökar behovet av fysisk service. Genom ökad tillgänglighet skulle bankerna dessutom nå ut till fler kunder, på en större marknad. Det är både ineffektivt och kostsamt att inte alla kan utnyttja bankernas och samhällets resurser till fullo. På samhällsnivå bryter bristen på tillgänglighet mot mänskliga rättigheter och bidrar till att förstärka redan befintlig exkludering för vissa grupper. När digitaliseringen får en allt mer central roll i våra liv och teknisk innovation möjliggör framsteg måste inkludering sättas i framkant. Ett första viktigt steg är att driva arbetet framåt utifrån principer om universell utformning och därmed inkludera dagens icke-kunder i utvecklingen av digitala tjänster.
Malcolm McGrath
Erik Ekelund
Louise Dahlström
Matilda Hagström
Noak Prahl
Josefine Ansved
Samtliga studerande vid Handelshögskolan i Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
