Finlands sak är inte nödvändigtvis vår

Natoansökan Vi är på väg att åter bli det bäst rustade neutrala landet i Europa. Det talar för att behålla neutraliteten, även om Finland med sin långa gräns mot Ryssland kommer att ansluta sig till Nato. Finlands sak är inte nödvändigtvis vår, skriver Folke Schimanski.

Det är plötsligt väldigt brått att gå med i Nato. Och den följsamma opinionen hänger med, nu också inom socialdemokratin.

Hur ser det då ut i de andra neutrala staterna i Europa?

Neutrala EU-stater är Österrike, Irland och Malta. Schweiz är inte medlem i EU men i FN. Schweiz neutralitet stadfästes under Wienkongressen 1815. Schweiz har stått modell för Österrike, som efter tio år av ockupation förpliktade sig att iaktta permanent neutralitet 1955.

Österrikes neutralitet är inskriven i grundlagen, medan Sveriges neutrala linje med vissa avsteg följts ungefär like länge som den schweiziska neutraliteten. Numera heter det alliansfrihet. Det är ingen permanent, grundlagsfäst neutralitet utan en historisk praxis.

Irlands neutralitet härrör från andra världskriget och beror på den olösta Nordirlandfrågan. Irland liksom Österrike och Sverige medlemmar i Partnerskap för fred och deltar i s.k. fredsbevarande operationer.

Sveriges och Finlands planer att uppge sin neutralitet får visst gensvar i både Österrike och Irland. I Österrike höjs en del röster inom det regerande konservativa ÖVP för att gå med i Nato. Det liberala NEO är liksom de svenska liberalerna klart för ett inträde, medan det socialdemokratiska SPÖ nyligen bekräftat att det är en deciderad anhängare av den författningsbaserade neutraliteten. Samma gäller det högerpopulistiska FPÖ, som intar samma hållning som sin schweiziska motsvarighet SVP, de vimsar inte som SD. Den konservative regeringschefen Karl Nehammer bekräftade i mars att Österrike står fast vid sin traditionella linje. Han har stöd av 2/3 av österrikarna.

I Österrike och Schweiz betonas att neutralitet i rättslig mening ingalunda betyder neutralitet i moralisk.

I Österrike och Schweiz betonas att neutralitet i rättslig mening ingalunda betyder neutralitet i moralisk. I frågan om Ukraina har de tagit tydlig ställning mot den ryska aggressionen och tar del i sanktionerna gentemot Ryssland. Nehammer har rest till Moskva som medlare i Ukrainakriget men kritiserade samtidigt Putins krig.

Till skillnad från Sverige vill Österrike spela rollen som  ”Dialogmacht”, en tradition som omhuldats sedan 1955. FN-organen IAEA och UNIDO liksom OPEC och OSCE är stationerade i Wien. En konferens i ICAN:s regi med stater, bland dem Österrike, som skrivit under FN:s konvention om kärnvapenförbud äger rum i juni.

En enkät i mitten av april visar att  2/3  av irländarna – precis som österrikarna – inte vill rubba landets neutrala status trots Putins aggression mot Ukraina. Irlands försvarsminister Simon Coveney har slagit fast att Irland inte kommer att gå med i Nato ”in the foreseeable future” trots läget.

Visst ligger vi närmare den ryska stormakten geografiskt sett än övriga neutrala länder. Det talar inte för att Natointräde utan tvärtom. Efter ett eventuellt Natointräde av Finland och Sverige kommer Ryssland att sätta extra fokus på Östersjöområdet. Sålunda kan vi  vänta oss en klart ökad spänning just hos oss.

Den utredning som ligger till grund för den finska regeringens eventuella inträde i Nato tar endast upp fördelarna men inte riskerna.

Den utredning som ligger till grund för den finska regeringens eventuella inträde i Nato tar endast upp fördelarna men inte riskerna. Den torgför bara en sanning, fastslår public service-radiobolaget Svenska YLE:s politiske kommentator Magnus Swanljung. Vi kan ju vänta oss att vi understundom utsätts för påtryckningar av en annan stormakt utöver den ryska. Så varför binda oss vid någon av de nuvarande tre världsmakterna?

Ett liksom Schweiz starkt beväpnat och neutralt Sverige – som vi hade förr – är trots allt optimalt. Vi är på väg att åter bli det bäst rustade neutrala landet i Europa. Det talar för att behålla neutraliteten, även om Finland med sin långa gräns mot Ryssland kommer att ansluta sig till Nato. Finlands sak är inte nödvändigtvis vår.

Synd bara att vi inte fått alliansfriheten respektive neutraliteten förankrad i grundlagen. Då hade vi fått vänta flera år på ett beslut och den lättrörliga opinionen för en Natoanslutning måhända mojnat.

Folke Schimanski

Författare, journalist och historiker