Debatt Skolan har en central roll i att minska klyftan mellan arbetsmarknadens krav och elevernas framtidsperspektiv. Det skriver ett antal forskare, med anledning av en ny rapport som undersöker barns drömmar och framtidsvisioner.
Att förstå vad barnen vill göra i framtiden redan från tidig ålder och de faktorer som påverkar dem är nyckeln till effektiva arbetsmarknadsinsatser. Trots digitalisering, globalisering och klimatförändringar är barnens karriärförväntningar begränsade inom fåtal yrken. Detta skapar en klyfta mellan arbetsmarknadens behov och tillgängliga kompetenser.
Drawing the Future Skåne som undersöker barnens drömmar och framtidsvisioner genomförs för första gången i Sverige och inkluderar drygt 2 000 barn i åldrarna 6-13 år och deras lärare i 44 skolor. Resultaten visar att barnen har en positiv framtidstro. Exempelvis att det kommer att finnas många jobb att välja på i framtiden (74 procent) och att de kommer att kunna göra vilket jobb som helst (69 procent). Även lärare fick ökad förståelse för det dynamiska förhållandet mellan elevernas drömmar och deras roll.
Skolan betraktas sällan som en inspirationskälla för elevernas framtida yrkesval.
Vad vill barnen göra när de blir stora och vad påverkar dem? Barnens framtida yrkesval motiveras av roliga arbetsuppgifter, önskan att hjälpa andra, strävan efter ekonomisk framgång och omsorg om människor.
De tio mest populära yrkena skiljer sig mellan kön, och påverkas starkt av personer i deras omgivning, särskilt föräldrarna. Skåne sticker ut internationellt med en stor påverkan av media och online källor på barnens framtida yrkesval, näst efter familjen, särskilt för pojkar. Skolan betraktas sällan som en inspirationskälla för elevernas framtida yrkesval.
Könsskillnader med tydliga stereotypa mönster är överraskande i så ung ålder med tanke på Sveriges strategiska satsningar på jämställdhetsarbete.
Statistiskt signifikanta könsskillnader finns i följande aspekter:
1. Val av framtidsyrke och dess påverkansfaktorer
Flickor tenderar att välja yrken som involverar att arbeta med ”människor eller djur”, medan pojkar föredrar yrken som innebär att arbeta med “saker” (exempelvis bollar, bilar, spel, flyg, vapen).
Flickor nämner mamman oftare som informationskälla till sina drömjobb, medan pojkar nämner pappan. Utöver sina föräldrar, får flickor oftast information om sina önskade yrken från bekanta, släktingar eller via skolan, medan pojkar nämner media eller onlinekällor.
2. Om flickor och pojkar kan göra samma jobb
Över 90 procent av flickorna svarade att de kan utföra samma arbete som pojkar, jämfört med 82 procent av pojkarna.
3. Favoritämne i skolan
Högt rankade favoritämnen för pojkar är idrott, matematik och naturvetenskap medan flickor föredrar slöjd, bild och engelska.
4. Tankar om skolans betydelse och framtida studier
En större andel (50 procent) av flickor än pojkar (44 procent) är mer positiva till vidare studier och tycker att lärande i skolan är viktigt.
Resultaten ger inspel i planering av framtida arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska åtgärder. Detta har betydelse även för Sveriges ekonomiska tillväxt, innovation och globala konkurrenskraft när det gäller att stärka STEM-kompetensen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik).
Skånska elevers framtida yrkesval motsvarar inte riktigt det växande behov med digital transformation, klimatanpassning eller STEM-kompetensen. Endast ett av de tio mest populära yrkena (läkare) har direkt koppling till STEM.
Drawing the Future är en potentiell förebyggande insats för barnens tryggare framtid. Forskning visar att identifiering av framtidsambitioner i tidig ålder bidrar till en positiv självbild, framgång i skolan och minskar tendensen att hamna snett i livet.
Vad kan göras? Drawing the Future visar en väg framåt genom att systematiskt identifiera framtidsambitioner i tidig ålder och skapa en positiv självbild och riktade insatser för en tryggare framtid. På detta sätt kan frön och hopp för framtiden sås och motverka tendenser att utveckla beteendeproblem.
Skolan har en central roll i att minska klyftan mellan arbetsmarknadens krav och elevernas framtidsperspektiv. För att lyckas med detta krävs ett brett samarbete med föräldrar, arbetsliv, näringsliv, kommuner, regioner, myndigheter, politiker, akademin och den ideella sektorn.
Eleverna bör ges möjlighet att interagera med människor från arbetslivet för att vidga deras vyer, höja ambitioner, utmana stereotyper och främja en bredare syn på framtida yrkesval. Goda exempel och inspiration finns att hämta från Storbritannien och Nya Zeeland.
Slutligen, en nationell vägledning om barnens digitala medieanvändning behövs, samt en satsning för utvidgning av Drawing the Future till fler regioner och skolor, som komplement till PISA-undersökningen.
Sarah Wamala Andersson, Professor i Hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet.
Matt Richardson, Senior forskare Mälardalens universitet.
Therese Norgren, Forskningsassistent, Mälardalens universitet.
Nick Chambers, VD, Education and Employers, UK
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
