REPLIK | Barnen som kommer till världen genom surrogatarrangemang hamnar i juridisk kläm på grund av vuxna människors medvetna val, skriver flera debattörer.
Kristina Ljungros, förbundsordförande för RFSU skriver i Dagens Arena 160617 att »debattörer blundar för barnens bästa i fråga om de barn som tillkommer via surrogatarrangemang«. Vad barnens bästa är verkar dock vara en komplicerad fråga och skiftar kraftigt beroende på syn debattören har på surrogatmödraskap och »rätten till barn«.
Vi som skrev under debattinlägget i ETC menar att RFSU använder barn som slagträn för att argumentera för att surrogatarrangemang görs lagliga i Sverige, genom att framställa en lagändring som ett värnande om barns rättigheter när vi alla vet att barn tillkomna på detta sätt inte gjort det av en tillfällighet.
RFSU, liksom ett flertal andra debattörer, undviker gång på gång att tala om pudelns kärna, nämligen att barnen hamnar i juridisk kläm på grund av vuxna människors medvetna val att kringgå det faktum att surrogatarrangemang i dagsläget inte är möjliga i Sverige. Det är detta förfarande som försätter barnen i denna situation och det är detta som måste adresseras. Att införa ett regelverk så att dessa vuxna dels slipper repressalier och dels omedelbart ges vårdnaden om barnen, är att i praktiken tillåta surrogatarrangemang.
Det är ett enögt vuxenperspektiv när man menar sig vilja kämpa för barns rätt till identitet och ursprung och samtidigt uppmuntrar surrogatarrangemang, då en del av ursprunget omedelbart klipps av när man direkt efter födsel skärs av från personen som väntat och fött fram en. Därför krävs en lag som å ena sidan säkerställer barnets grundläggande rättigheter, och å andra sidan hårt markerar mot de vuxna som medvetet både utnyttjat en annan vuxen person och försatt sitt barn i en ömmande sits som strider mot ett flertal av Barnkonventionens artiklar.
Tvärtemot vad Kristina Ljungros verkar tolka in i vårt inlägg är vi starkt för att de barn som blir till genom surrogatarrangemang tas om hand. På intet sätt har vi motsatt oss att ett regelverk införs som på ett ansvarsfullt sätt tar tillvara barns rätt till familj, men också barns rätt att, i enlighet med Barnkonventionen, inte behandlas som en handelsvara oavsett ändamål.
Vi som skriver detta bär alla på transrasiala adoptionserfarenheter och vet själva vad det innebär att användas som slagträ i en debatt som påstår sig handla om våra behov, men som tydligt styrs av vuxnas längtan efter barn. Vi vet hur undersökningar och statistisk används mot oss, och hur vårt mående upphör att vara intressant efter att vi nått vuxen ålder, trots att det ofta är först då vi förstår djupet och allvaret i de transaktioner som lett oss till våra familjer.
Vi håller däremot med RFSU om att det är skarpt läge nu, och att det snabbt behöver införas ett regelverk som så långt det är möjligt skyddar barn tillkomna genom surrogatarrangemang. Men till skillnad från Kristina Ljungros anser vi det absolut nödvändigt att den ideologiska diskussionen kring människovärde, utnyttjande och handel med barn fortsätter, vad gäller såväl surrogatarrangemang som adoption.
Som vi sa i vår första artikel, det går att hålla två tankar i huvudet och både avkräva att Sverige motverkar alla former av människohandel och exploatering, och samtidigt skyddar de barn som sprungit fram ur detta. Att förbjuda surrogat både i Sverige och via internationell förmedling är att arbeta för både kvinnor och barns bästa.
Paula Dahlberg, adopterad från Colombia
Maria Fredriksson, adopterad från Korea
Sandhya Lindgren, adopterad från Indien
Johanna Lundqvist, adopterad från Colombia
Christine Milrod, adopterad från Iran
Lisa Wool-Rim Sjöblom, adopterad från Korea
Jin Vilsgaard, adopterad från Korea
Emma-Noora Ullasdotter, adopterad från Indien
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
