Debatt Oavsett regim har minst tolv miljoner kurder i Iran alltid nekats sina rättigheter, skriver Edris och Narges Hashemi.
Kurder nekas sin identitet och sin etnicitet. Det kurdiska språket erkänns inte som officiellt språk i Iran. Kurdiska språket tillåts inte att vara ett språk i utbildningsväsendet. Kurder utsätts för en brutal assimileringskampanj.
Varje gång kurder kräver sina rättigheter straffar iranska myndigheter dem med godtyckliga arresteringar, deportationer, hemliga frihetsberövanden, försvinnanden och i vissa fall avrättningar.
Och sedan den unga kurdiska kvinnan Jina Mahsan Amini mördades av så kallade moralpoliser i Teheran i september 2022 har situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran om möjligt försämrats ännu mer.
Vad många inte tänker på är att Iran har det näst högsta antalet avrättningar i världen, efter Kina
Under slagorden ”Kvinna. Liv. Frihet” genomfördes många stora demonstrationer främst i de kurdiska provinserna i slutet av 2022. Ayatollornas polis och militär gick hårt fram mot kurder. Kurdiska hem besköts urskillningslöst. I flera dagar omringade den iranska militären kurdiska samhällen för att mörda och gripa oskyldiga människor som bara använt sig av sin mest grundläggande mänskliga rättighet, rätten att demonstrera för ett värdigt liv.
Enligt Amnesty International är mer än hälften av alla som dödats sedan mordet på Jina Mahsan Amini balucher och kurder. Svårt skadade kurder nekades vård på sjukhus och kliniker efter order från de iranska makthavarna. Många kurder har tvingats bort från utbildningar och arbete. Till vår stora besvikelse har ingen ansvarig för brutaliteterna ställts till svars. Och inte heller har det genomförts en ordentlig utredning kring mordet på Jina.
Enligt den nuvarande iranska grundlagen betraktas alla protester och demonstrationer mot Iran, såväl i som utanför Iran, som ett hot mot den nationella säkerheten och brott mot allmän ordning. En som deltar i regimkritiska demonstrationer riskerar livstidsdom, tortyr och eller död, enligt artikel 286 (mohareb) i den islamiska strafflagen i Iran. Denna lagparagraf används främst för kurdiska aktivister.
Vad många inte tänker på är att Iran har det näst högsta antalet avrättningar i världen, efter Kina. På senare tid tillämpas offentliga avrättningar, som hade stoppats i januari 2008. Allt fler kurdiska politiker och människorättsaktivister döms till döden. Antalet dödsstraff och avrättningar i Iran var 2022 det högsta på fem år. Enligt Amnesty Internationals sammanställning avrättades minst 576 personer i Iran under 2022. Regimen använder dödsstraffet för att skrämma medborgarna.
I julas avrättades fyra personer i Urmiafängelset i iranska Kurdistan, uppgav människorättsorganisationen Hengaw. Förra veckan avrättades ytterligare fyra kurder.
För oss är det oerhört svårt att ta emot alla dessa förfärliga nyheter från våra hemtrakter. Men det som är svårare att acceptera är tystnaden från det internationella samfundet inför alla dessa avrättningar i Iran.
Sverige, som en gång i tiden betraktades som en stor humanistisk makt, borde höja rösten mot ayatollornas regim och de avskyvärda avrättningarna. En som absolut känner till avrättningarna i Iran är vår utrikesminister Tobias Billström.
Därför har vi en fråga: När ska du fördöma avrättningarna i Iran, Billström?
Edris Hashemi, svensk-kurdisk människorättsaktivist
Narges Hashemi, svensk-kurdisk människorättsaktivist
Översättning från kurdiska och svensk bearbetning av Kurdo Baksi
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
