debatt Själva poängen med en förening är att dess inre liv inte är någon statlig angelägenhet. Men i fallet med en utesluten SD-politiker har Stockholms tingsrätt tagit sig rätten att tolka ett fackförbunds stadgar. Det är oroande, skriver Sverker Gustavsson.
Den 4 mars 2021 beslöt Stockholms tingsrätt i mål T 15871-19 att ogiltigförklara ett beslut av Transportarbetareförbundet att utesluta en medlem under hänvisning till att denne är politiskt verksam i Sverigedemokraterna. Som skäl för sitt beslut angav domstolen:
När det gäller en ideell förenings interna relationer måste föreningens intresse av att själv få ordna sina angelägenheter vägas mot medlemmens intresse av att vid en granskning av stadgarna kunna förutse vad som rimligen kan komma att läggas medlemmen till last i uteslutningshänseende.
Medlemmens rätt att tillhöra förbundet anses med andra ord vara viktigare än förbundets rätt att tolka sina stadgar. Problemet bedöms vara att staten inte på något otvetydigt sätt kan avgöra vad som gäller. Det behöver göras tydligare att det är staten som bestämmer.
Vid ett studium av Italien på tjugotalet och Tyskland på trettiotalet ser vi hur fascisterna och nazisterna med stöd av staten inriktade sig på att bryta ner det fria föreningslivet.
Regeringsformen beskriver föreningsfriheten som en ”frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften” (RF 2: 1, femte punkten). Under vilka omständigheter rätten för den enskilde att tillhöra någon viss sammanslutning skall anses väga tyngre än föreningens frihet att fastställa och tolka sina stadgar framgår inte.
Denna brist på precision är vad tingsrätten utnyttjar med siktet inställt på en mindre föreningsgenerös tolkning. Frågan är om detta är något som alla vi som är aktiva i kyrkor, partier, vetenskapliga samfund och fackföreningar är införstådda med. Det har jag svårt att föreställa mig. Själva poängen med en förening, till skillnad från en myndighet, är att dess inre liv inte är någon statlig angelägenhet. Såtillvida är de flesta av oss politiska liberaler.
Samtidshistoriskt är det lätt att bli ytterligare styrkt i den övertygelsen. Vår tid börjar mer och mer påminna om mellankrigstiden. Vid ett studium av Italien på tjugotalet och Tyskland på trettiotalet ser vi hur fascisterna och nazisterna med stöd av staten inriktade sig på att bryta ner det fria föreningslivet. För att inte tala om vad som hände i de öst- och centraleuropeiska länderna direkt efter andra världskriget.
Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
