debatt Coronakrisen innebär att hela världens ögon är riktade mot forskningen. Det är en chans att visa på dess överlägsenhet gentemot de falskheter som hotar dess rykte, skriver Marja Makarow.
President Trump föreslog att injicera desinfektionsmedel för att behandla covid-19, och det har påståtts att Bill Gates skulle ha iscensatt pandemin – vi lever i en tid då teorier utan någon som helst grund får mycket mer utrymme än vanligt.
Eftersom covid-19 har gjort oss alla rädda och oroliga kan konspirationsteorier och alternativa fakta, som i vanliga fall knappt får någon uppmärksamhet alls, fylla såväl traditionella som sociala medier.
Exempelvis har 780 Facebookgrupper och tusentals tweets rekommenderat UV-strålningsterapi efter att Trump gav sig ut i debatten. Att Bill Gates skulle vara kopplad till pandemin har nämnts mer än en miljon gånger på TV och i sociala medier mellan februari och april. Detta enligt en granskning av tidningen New York Times.
Det är skrämmande att fundera över de konsekvenser vi kan stå inför när felaktiga teorier hotar att överskugga faktiskt vetenskapliga bevis. Craig Spencer, chef för global hälsa inom akut medicin vid New York-Presbyterian/Columbia University Medical Center, säger så här om Trumps kommentarer: “Det här kan inte avskrivas som slarviga och improviserade förslag som kanske fungerar. Detta är farligt, jag oroar mig för att människor ska dö. Folk kommer att tro att det är en bra idé.”
Så vad kan vetenskapen göra? Till att börja med så behöver den bli mer öppen.
Men är det förvånande att den verkliga forskningen hamnar på avbytarbänken? Riktiga forskare kämpar för att få sina budskap uppmärksammade. Jämfört med Trump och hans likar är de för okända. En enkät från Reserach!America, en förening som vill framhålla vetenskapen, visade att 8 av 10 inte kunde namnge en enda levande vetenskapsman . En annan enkät visade att endast hälften av britterna kunde namnge en kvinnlig forskare. Mary Woolley, Research!Americas ordförande, sa: “Synligheten av forskare och vetenskapen har varit konstant under det senaste decenniet – bedrövligt låg – vilket indikerar ett behov för ett starkare utbyte mellan forskare och offentligheten”.
Så vad kan vetenskapen göra? Till att börja med så behöver den bli mer öppen. Det kommer alltid att finnas ett viss skygghet inom forskningen, men professionen måste framstå som mindre hemlighetsfull. Offentlig data förstärker demokrati och medborgerligt deltagande. Forskare måste dela sina data på grund av att vetenskapliga upptäckter faktiskt är allmännytta – deras forskning är till största del finansierad med skattebetalarnas pengar. Saker och ting börjar också att att se bättre ut: förra månaden lanserade EU-kommissionen en öppen covid-19-dataportal för vetenskapliga resultat. Inte bara för att möjliggöra insyn och tillgängliggöra information, utan för att snabba på forskning angående coronaviruset och därigenom också läkemedel och vaccinutveckling.
Forskare måste också förbättra sin kommunikation. I en enkät från British Science Association visade det sig att 9 av 10 unga inte trodde att forskare pratade med dem under pandemin. Det är knappast förvånande att många ungdomar då istället blir lockade av alternativa fakta cirkulerandes på sociala medier.
Regeringen måste dock också säkerställa att utbildningsinstitutionerna fyller sin roll. Finland, till exempel, rankas konsekvent högt för sin utbildning i naturvetenskaperna. Resultatet är att tilltron till vetenskapen är högre än nästan någon annanstans i världen. Enligt den finska vetenskapsbarometern 2019 har finländare till och med hög tilltro till vetenskapen när forskningen går stick i stäv med deras religiösa synsätt. De söker också aktivt upp forskningsrelaterade nyheter och information: 65 procent letar online efter vetenskaplig data regelbundet, jämfört med endast en tredjedel globalt. 66 procent tycker att de är hyfsat eller väldigt kunniga om vetenskap.
En rapport från EU-kommissionen från 2005 visade att många människor inte kunde svara på grundläggande “sant eller falskt”-frågor relaterade till vetenskap. Den pågående pandemin har visat att offentligheten fortfarande, 15 år senare, är sårbar för felaktiga påståenden och misinformation.
Den snabba responsen till krisen öppnar en möjlighet för att lyfta fram vetenskapen enligt professor Heidi Larson, en expert i offentlig tillit till forskning vid Storbritanniens School of Hygiene and Tropical Medicine. Hon poängterar att om det finns ett vaccin redo inför en andra våg av Covid-19 så skulle det innebära ett mycket stort uppsving i tilltron till vetenskapen.
Den här pandemin innebär att hela världens ögon, kanske för första gången, är riktade mot forskningen. Det är en chans att visa på dess överlägsenhet gentemot de falskheter som hotar dess rykte.
Marja Makarow
professor
styrelseledamot för universitetet i Geneve, samt ordförande för Teknikakademin i Finland.
Översättning från engelska: Sixten Svanberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
