Bristen på forskningsfinansiering för arbetets organisering gör att vi inte kan möta framtidens utmaningar på arbetsmarknaden, skriver Åke Sandberg, professor emeritus vid Stockholms universitet.
Omvandlingen i svenskt arbetsliv och ekonomi är genomgripande, utmaningarna är stora: Digitalisering och globalisering, sjuktal och stress, polarisering av jobb. Den arbetsorganisatoriska forskningen har skurits ned kraftigt samtidigt som arbetslivets och ekonomins problem i ökande grad bestäms av just arbetets organisering.
Det behövs en kraftfull förstärkning av samhällsvetenskaplig forskning om arbetsliv, makt och marknad för att bryta det senaste årtiondets individualisering och medikalisering av problem och lösningar. Organisatoriska orsaker till sjukskrivning och stress i arbetslivet måste sökas och undanröjas.
Nyligen presenterades boken »Jakten på framtidens arbete« med bidrag från ett trettiotal forskare. Där argumenteras för att i arbetslivsforskning är värden som inflytande, utvecklingsmöjligheter, värdighet och sociala framsteg primära; produktivitet ses som en nödvändig förutsättning
Professor Russell D. Lansbury, Sydney University framhåller i sitt kapitel hur arbetsorganisationsforskningen försvagats jämfört med handelshögskolor och företagsekonomi. De är påverkade av en managementagenda snarare än intressena hos anställda, fackliga organisationer och andra vid sidan av affärslivet. Lansbury ser arbetsorganisation och arbetsmarknadsrelationer som centrala för att motverka ojämlikhet.
Svensk forskning om arbetets organisering har svagheter i såväl samordning och finansiering som utförande av forskningen. En aktuell utvärdering av arbetsorganisationsforskning vid forskningsfonden Forte föreslår en bättre samordning av forskningen och vill ge Forte en stärkt roll i både samordning och finansiering. För samordning liksom för internationella samarbeten är det nationella centrum på arbetsmiljöområdet, som nu utreds, en starkare kandidat än Forte. Forskningsfonden har en alltför snäv syn på arbetslivet, med dominans för vissa professioner och marginalisering av samhällsvetenskaper. Ett alternativ vore samordning genom en ny finansiär som dragit in resurser från Vinnova och Forte.
Finansiering av forskningen kommenteras i två bidrag som handlar om teknik, arbetsorganisation och innovation. Sådana projekt hamnar mellan stolarna, mellan innovationsmyndigheten Vinnovas fokus på affärsutveckling och forskningsfonden Fortes inomvetenskapliga fokus på individnivå och vård.
En väg framåt vore också att inrätta en finansiär likt det nedlagda Rådet för arbetslivsforskning (Ralf), genom omfördelning av befintliga medel. En annan möjlighet vore ett verkligt samarbete mellan Forte och Vinnova, där Arbetsmarknadsdepartementet då träder in i styrningen vid sidan av Social- och Näringsdepartementen.
När Arbetslivsinstitutet (ALI) lades ner 2007 frigjordes resurser, men i stort har universiteten inte förmått skapa livskraftiga enheter för arbetslivsforskning orienterade mot framtidsproblemen och i flervetenskapliga former. Den år 2008 hastigt påhittade forskningspolitiken bör utvärderas och medel dras in och omfördelas bland annat till en långsiktig forskning om arbetets organisering.
När ALI lades ner var det med hänvisning till dess nära samarbete med bland annat fackliga organisationer. Samtidigt stärktes de så kallade industriforskningsinstituten som inom statens ägarbolag RISE driver praktiknära forskning och utveckling med näringslivet. Under den nyliberala eran på 2010-talet stod ALI för en kritisk reflektion över arbetslivets omdaning och nedläggningen kan kanske, som professor Sverker Sörlin vid Kungliga tekniska högskolan undrar i sitt kapitel, ses som »en målmedveten punktinsats mot forskning som inte inordnade sig under regimen utan tänkte själv« och »på en hög vetenskaplig nivå« mätt med publikationer.
Var kan den stärkta arbetslivsforskningen utföras? Ett alternativ i dag vore nya centra eller decennielånga program vid universiteten för forskning inför stora samhällsutmaningar och med hög vetenskaplig och arbetslivsrelevans. En satsning med den utformningen var SCORE för organisationsforskning vid Stockholms universitet och Handelshögskolan, som fortlever efter programperioden på tio år.
Med stärkt, nyriktad och långsiktig finansiering kan vi åter få en forskning som möter framtidens utmaningar i en globaliserad ekonomi och digitaliserad produktion med lösningar som bygger på det framgångsrikt svenska inom arbetsorganisering, företagsledning och arbetsmarknadsrelationer.
Åke Sandberg, civilekonom, sociolog, professor emeritus, Stockholms universitet
Boken På jakt efter framtidens arbete. Utmaningar i i arbetets organisering och forskning ges ut av Tankesmedjan Tiden. Från mitten av november kan den laddas ner från tankesmedjantiden.se/publikationer och från akesandberg.se/publications.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
