Forskningen om arbetsmarknaden släpar efter

Krönika Forskningen om hur arbetsmarknader i praktiken fungerar har exploderat under senare år. Men i Sverige släpar vi efter. Det är olyckligt och bör åtgärdas. Skälen är enkelt: det skulle ge oss en bättre förståelse för hur verkligheten ter sig och lägga grunden för en mer ändamålsenlig och livskvalitetshöjande politik.

Ett återkommande tema i det jag har skrivit under de senaste åren handlar om den nya forskning som försöker förstå hur arbetsmarknader i praktiken fungerar. I spåren av det som kallas för den empiriska revolutionen har forskningen alltmer kommit till insikt om att verklighetens arbetsmarknader alltför sällan fungerar som den dominerande teorin under många decennier har gjort gällande.

Det har helt enkelt blivit uppenbart för alltfler att den dominerande teorin, i ljuset av den empiriska forskningens resultat, många gånger inte kan ge tillfredsställande svar på de fenomen vi observerar på arbetsmarknaden. Detta är så klart helt centralt för den inomvetenskapliga utvecklingsresan, men har också viktiga politiska implikationer.

Därför poängteras, inte minst av OECD, betydelsen av facklig organisering, kollektivavtal, rimliga minimilöner och kollektiv lönebildning

Med stöd av den dominerande teorin har vi under decennier blivit matade med argumentet att stramare försörjningsstöd, mindre generös a-kassa, hårdare sjukförsäkring, sänkta skatter, svagare fack, fler otrygga anställningar, urholkat anställningsskydd och decentraliserad lönebildning är den enda vägen för att uppnå hög produktivitet och hög sysselsättning.

Men verkligheten har hunnit ikapp teorin. Den här politiken har inte resulterat i vad den utlovade. Detta har bidragit till en jordmån för en annan politisk inriktning, som bland annat den nya arbetsmarknadsforskningen har bidragit till.

I en artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt som publicerades i förra veckan (läs här) presenterar jag översiktligt och diskuterar den här nya (monopsonistiska) arbetsmarknadsforskningens teoretiska grundvalar, empiriska resultat och politiska implikationer.

När det gäller politiken pekar forskningen i riktning mot att en hårdare konkurrens om arbetskraften bland arbetsgivarna är en nyckel för att öka lönerna, produktiviteten och sysselsättningen. Många gånger är konkurrensen för dålig och då kan arbetsgivare utnyttja detta till att pressa löner och villkor under de anställdas bidrag till verksamheten. Svag konkurrens på arbetsmarknaden är lika skadlig för samhällsekonomin som svag konkurrens på produktmarknader.

Ett annat område som lyfts fram är vilken praktisk möjlighet till jobbyte som den anställde har. Det kan handla om sådant som familjesituation, pendlingsmöjligheter, brist på kompetensutveckling och avsaknad av bostäder till rimliga priser. Den politik som underlättar för den anställde längs dessa dimensioner vidgar hens möjligheter att välja och byta jobb. Detta gynnar lönen och villkoren. På samhällsnivå bidrar detta till ökad ekonomisk effektivitet.

Ett tredje område handlar om att löntagarna behöver en kollektiv styrka för att motverka arbetsgivarens möjligheter att sätta lönen under de anställdas produktivitet. Därför poängteras, inte minst av OECD, betydelsen av facklig organisering, kollektivavtal, rimliga minimilöner och kollektiv lönebildning. I stället för att dessa institutioner betraktas som hinder för att marknaden ska fungera effektivt, bidrar de till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Trots att den här arbetsmarknadsforskningen gradvis har växt till sig internationellt under de senaste decennierna, har den länge i det närmaste stått och stampat i Sverige. Nu kan vi dock se att ett visst ökat intresse, även om det fortfarande är uppenbart att det behövs ett generationsskifte. Det kommer med tiden, men mycket kan göras för att skynda på utvecklingen. Vilket är ditt bidrag till det?

Daniel Lind

Vill du fördjupa dig i den här nya arbetsmarknadsforskningen, kan du med fördel följa dessa länkar.

• Seminarium med världsledande forskare (Alan Manning). Hur fungerar arbetsmarknader – egentligen? Se HÄR.
• Webbinarium med redaktören för OECD:s Employment Outlook (Andrea Bassanini). Hur fungerar svensk arbetsmarknad? Se HÄR.
• Webbinarium med världsledande forskare (Alex Bryson och Harald Dale-Olsen). Hur påverkar fack och kollektivavtal den ekonomiska effektiviteten? Se HÄR.