Blir växthuseffekten eller atomvintern slutet?
Samtidigt som världens ledare, eller i alla fall några av dem, samlas för FN:s klimatmöte COP 29 i Azerbajdzjan, fortsätter de globala klimatutsläppen att öka. Sveriges regering har sent om sider bestämt sig för att bidra med 200 miljoner kronor till en fond som ska stödja länder som är sårbara för skador och förluster till följd av klimatförändringarna. Oxfam Sverige har räknat ut att klimatskador orsakade av Sveriges klimatutsläpp motiverar avsättningar på 24 miljarder per år, 120 gånger mer än det som nu anslås.
Kritiken mot beslutet har varit stor, även i de egna leden
På hemmaplan fortsätter Tidöregeringen att föra en politik som skjuter upp den gröna omställningen och försvårar företagsetableringar i södra Sverige. Många gånger har jag hört högermänniskor säga att miljö- och klimatpolitik är ett hot mot ökad tillväxt. Nu är det precis tvärtom. Regeringens anti-klimatpolitik är ett hot mot tillväxt och nya arbetstillfällen när elproduktionen inte räcker till för nya företagssatsningar.
Försvarsmakten menar att Sveriges säkerhet försämras av havsbaserade vindkraftsparker placerade mellan Östersjökusten och Kaliningrad. Vindkraftsparkerna riskerar att göra det svårare att upptäcka eventuella robotattacker. Regeringen, som genom besluten att inte betala för anslutningskablar redan visat vad de tycker om havsbaserad vindkraft, gör inga försök till omprövning och beslutade om nekat tillstånd för 13 vindkraftsparker.
Kritiken mot beslutet har varit stor, även i de egna leden. Moderaternas tidigare försvarsminister Mikael Odenberg skrädde inte orden i en debatt i SVTs agenda: ”Det är ett näringspolitiskt och energipolitiskt haveri, och försvarspolitiskt betyder det ingenting.”
Det vore förstås inte helt orimligt att lyssna på Försvarsmakten om andra länder agerat på liknande sätt. Så är dock inte fallet utan flera andra länder har tillåtit havsbaserad vindkraft och anpassat infrastrukturen kring vindkraftsparkerna med ökade säkerhetskrav.
Det vore också rimligt att lyssna på Försvarsmakten om dagens radarsystem inte kunde hantera det brus som uppstår till följd av vindkraftverken. Inte heller det förefaller dock att vara sant. SAABs VD Micael Johansson har i flera intervjuer bekräftat att deras teknik kan hantera bruset och att deras radarsensorer i skyms av vindkraftverk.
Visst måste försvarsfrågor tas på allvar och ibland vägas mot klimatnyttiga investeringar, särskilt om Sverige inte varit med i NATO.
Ett ryskt angrepp på Sverige innebär i praktiken, genom vårt inträde i NATO och dess artikel 5 om ömsesidigt försvar inom alliansen, ett världskrig med flera kärnvapennationer involverade. Sannolikt skulle det innebära slutet för det mesta livet här på jorden.
Återstår att se om det blir atomvintern eller växthuseffekten som hinner först.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
