Det dags för Sverige att tydligt föra fram skatteflyktsfrågan som en av de brinnande frågorna för multinationella företag som vill ta sitt samhällsansvar.
Multinationella företags aggressiva skatteplanering har avslöjats av journalistnätverket ICIJ. Beskattningsbara vinster i olika länder som placerats i Luxemburg har förvandlats till skattefritt kapital. Flera stora svenska bolag finns med i avslöjandet.
För världens utvecklingsländer får bolagens skatteflykt katastrofala effekter. Enligt beräkningar från Christian Aid går de årligen miste om minst 160 miljarder dollar i förlorade skatteintäkter. Enorma belopp som borde använts till att finansiera vård, skola och infrastruktur når aldrig statskassorna utan placeras istället i slutna skatteparadis.
Svenska och internationella civilsamhällesorganisationer arbetar sedan många år hårt med att skapa uppmärksamhet kring den globala skatteflyktens effekter. Men trots att medvetenheten ökar går utvecklingen åt helt fel håll. Den förra regeringen tog inte de chanser som fanns att driva på i EU för regelverk som förhindrar skatteflykt.
Tvärtom har Sverige under 2014 tillhört de länder som inom EU motverkat och blockerat framsteg inom området. Bland annat var Sverige ett av de fåtal länder som blockerade frågan om offentliga ägarregister. Det visar en granskning från det europeiska nätverket Eurodad, som presenteras i en rapport denna vecka under pågående Tax Solidarity Week.
Vi vet att alltfler svenska politiker under senare år har fått mer kunskap och insikt om hur kapital- och skatteflykten dränerar fattiga länder på resurser.
Därför förväntar vi oss att den nya svenska regeringen ska bli mer aktiv än den tidigare. Dessvärre har vi hittills inte sett särskilt starka signaler på att heller den tar frågan om skatteflykt på tillräckligt stort allvar.
I regeringens budgetförslag uppmärksammas däremot korruptionsbekämpning. Det är naturligtvis en angelägen fråga men vi förutsätter att regeringen även inkluderar skatteflykt i sitt antikorruptionsarbete. Ett positivt tecken är dock att regeringen i budgeten välkomnar automatisk rapportering om banktillgodohavanden mellan länder.
Oroväckande tyst i debatten är det också från det svenska näringslivet. Detta förvånar med tanke på den diskussion som förs om ekonomisk hållbarhet i allmänhet och skatteflykt i synnerhet som nästa stora CSR-fråga.
För lika självklart som det är att man inte dumpar gifttunnor i främmande länder eller utnyttjar barnarbetare, borde det vara för svenska företag att alltid betala rättvis skatt. Näringslivet måste ta sitt ansvar och lyfta skatteflykt till en CSR-fråga med samma dignitet som miljö, mänskliga rättigheter, sociala hänsyn och rimliga arbetsvillkor.
Näringslivet måste också hjälpa till att driva på gentemot politiker för att få på plats internationella regelverk som krävs för att hindra skatteflykt. En rundringning genomförd av Svenska Dagbladet förra hösten visar att flera svenska multinationella företag är positiva till att generella krav införs, men ingen vill gå i bräschen så länge lagar och regler inte finns. Låt oss då hjälpas åt att få dessa regler på plats!
Vi förväntar oss att Sveriges nya regering tar till sig insikten om skatteflyktens katastrofala effekter och agerar för ett effektivt regelverk. Vi förväntar oss också att det svenska näringslivet agerar utifrån den grundläggande CSR-fråga som ekonomisk hållbar utveckling faktiskt är och driver på den nya svenska regeringen för en globalt hållbar ekonomisk utveckling.
Sida har under en period konstant understrukit att svenska små och medelstora företag måste få upp ögonen för den affärspotential som finns i många afrikanska länder, utan att omnämna skatteflykten som urholkar kontinenten. Nu är det dags för Sverige som nation att tydligt infoga skatteflyktsfrågan som en av de brinnande CSR-frågorna globalt.
Sten Rylander, ordförande Forum Syd
Parul Sharma, människorättsjurist och CSR-expert
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
