Krönika Demokrati handlar inte bara om fria och rättvisa val.
Som demokrat borde man glädjas åt att 2024 är ett supervalår där rekordmånga människor världen över får möjlighet att gå till valurnorna och rösta. För svensk och europeisk del väntar val till Europaparlamentet, och i andra delar av världen kommer val hållas i bland annat USA, Indien, Mexiko, Österrike, Belgien och Sydafrika.
Glädjen grumlas dock av att många av de val som hålls och kommer att hållas är långt ifrån demokratiska. Putin må nyss ha utropat sig själv som vinnare i det ryska presidentvalet, men alla med någon som helst verklighetsförankring vet att de ryska valen är ett spel för gallerierna.
Förslag att moskéer ska rivas och att alla symboler som kan kopplas till islam ska tas bort är antidemokratiskt
Men det är inte bara i länder som Ryssland där det hålls val trots att de inte är demokratier. Faktum är att en majoritet av de drygt 70 länder där val kommer att hållas i år inte räknas som fullvärdiga demokratier. I många fall är de diktaturer, eller som de oftare benämns inom forskning: autokratier. Och i de fall länderna inte är fullskaliga autokratier har demokratin så stora brister att länderna inte kan räknas som fullskaliga liberala demokratier.
Dessvärre tyder mycket på att demokratin globalt är på tillbakagång. Enligt Freedom House försvagades de medborgerliga och politiska fri- och rättigheter som är grundläggande för demokratin i 52 länder under förra året, och enligt deras undersökningar är det artonde året i rad som demokratin försvagas. Ett likartat mönster finner forskningsinstitutet V-Dem, som nyligen presenterade sin senaste rapport.
Enligt dem befinner sig lite drygt 40 länder i en autokratiseringsprocess, det vill säga en process bort från vad som räknas som en fullskalig demokrati.
Detta illustrerar att demokrati inte bara handlar om val. Demokrati handlar inte ens enbart om fria och rättvisa val.
Ytterst handlar demokrati om ett politiskt system som bygger på principen om alla människors lika värde. Det är därför medborgarskapet är helt centralt i en demokrati: det är medborgarskapet som avgör vilka som tillhör demos (det vill säga folket), som anger ramarna inom vilken den politiska jämlikheten ska råda och vilka som har rätt till de grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna. Dit hör bland annat, förutom allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet, informationsfrihet, pressfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.
Dessutom krävs att det råder rättssäkerhet, bland annat att alla är lika inför lagen och att lagarna tillämpas av fria och oberoende domstolar, liksom akademisk frihet och att det finns ett skydd för minoriteter.
Detta är viktigt att inse, eftersom nutidens autokrater sällan tar makten med våld och sällan om någonsin är ärliga med sina avsikter att underminera demokratin. Därför kan man inte bedöma om politiska ledare eller partier är demokrater utifrån om de säger sig vara det: trots allt är det officiella namnet på Nordkorea ”Den demokratiska Folkrepubliken Korea”.
Nej, det som avslöjar antidemokrater är inte att de säger sig vara emot demokratin. Det som avslöjar dem är att deras retorik och politik ifrågasätter eller attackerar exempelvis den politiska jämlikheten, någon eller flera av de demokratiska fri- och rättigheterna, allas likhet inför lagen, domstolarnas frihet och oberoende, eller skyddet för minoriteter. Det kan också handla om att de på olika sätt, inte minst genom att sprida falsk och missvisande information, försöker underminera förtroendet för demokratin. Det kan exempelvis ske genom att ogrundat påstå att valen inte går rätt till.
De nominerade Trump till Nobels fredspris
Därför gäller det för dem som värnar demokratin att vara på sin vakt och inte låta sig luras. För att bara ta några exempel.
Förslag om att alla moskéer ska rivas och att alla symboler som kan kopplas till islam ska tas bort är antidemokratiskt: det strider mot religionsfriheten.
Förslag om att det ska bli lättare att återkalla medborgarskap är antidemokratiskt: det strider mot att alla som har medborgarskap ska behandlas lika och ha samma fri- och rättigheter.
Förslag om att ge regeringen mer makt att utvisa personer är också antidemokratiskt: det strider mot att lagarna ska tillämpas av fria och oberoende domstolar.
Samtliga dessa – och andra liknande – förslag har kommit från Sverigedemokraterna. Det är inte förvånande: Sverigedemokraterna är ett antidemokratiskt parti. Det är ingen slump att de länge har lyft fram Ungern (som inte längre räknas som en demokrati) som ett föredöme, att Åkesson en vecka före Rysslands invasion av Ukraina inte ville välja mellan Putin och Biden, och att de nominerade Trump till Nobels fredspris. Samme Trump som ljög över 30 000 gånger under tiden som president, som försökte sätta sig över valet 2020, som kallar politiska motståndare för ”skadedjur”, och som förutspår ett ”blodbad” om han inte vinner nästa val.
Vad som däremot är förvånande är tystnaden från andra politiska partier, och att Sverigedemokraterna är ett av de största partierna i riksdagen. Men troligen hänger det samman: så länge andra partier är tysta och inte kritiserar Sverigedemokraterna just för att deras förslag är antidemokratiska är det lätt för medborgarna att blunda. Ska demokratin värnas krävs det en ökad förståelse för vad demokrati är, att antidemokratiska förslag kallas just antidemokratiska, och att det förklaras varför de strider mot demokratin.
Jesper Strömbäck
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
