debatt Endast en bred förståelse hos folket och en tydlig feedback till makthavarna om vilka åtgärder rekommenderas kan bryta den låsning som nu kännetecknar klimatfrågan, skriver företrädare för Klimatalliansen.
Trots allt tal om klimatkrisen ökar fortfarande förbränningen av kol och olja. Vi går mot de näst största utsläppsökningarna av koldioxid i historien. För att vi ska ha en chans att hantera klimatkrisen behöver vi ha mål där alla fossila energislag minskar kraftigt, enligt International Energy Agency (World Energy Outlook, 2021).
Över hela världen ökar nu kunskapen om klimathotet. 66 procent i Sverige anser att klimatkrisen är ett nödläge (Peoples Climate Vote, UNDP, 2021). Det finns klimatåtgärder som är mer populära som att bevara skog och land (72 procent) och satsa på förnybar energi (68 procent). Samtidigt minskar stödet en hel del för åtgärder som handlar om att bromsa miljöskadligt beteende såsom att se till att företag ska betala för sina utsläpp (50 procent). Klimatpolitik handlar ofta om just att väga olika målsättningar mot varandra och detta är svårare för folk att förstå.
Klyftan mellan kunskap och beredskap till förändring är naturligtvis ett hinder för den nödvändiga omställningen. Populistiska partier tar fasta på detta och attackerar regeringens politik för att vinna röster. Regeringar reagerar ofta med att skjuta upp problemet, till exempel genom att föreslå åtgärder som inte är tillräckliga. Faktiska utsläppsminskningar är sällsynta, våra utsläppskurvor ligger kvar på katastrofalt höga nivåer. Ju längre vi väntar med nödvändiga åtgärder desto svårare blir konsekvenserna.
Detta är ett demokratiskt problem. Låsningarna i vårt politiska system i kombination med vilseledande marknadsföring från bland annat de stora fossilbolagen har lett till att tilltron till politiker och experter är historiskt låg. Detta är egentligen självklart. Vårt demokratiska system skapades för hundra år sedan, då frågorna var enklare. Att vi väljer vart fjärde år mellan ett litet antal färdiga handlingsplaner fungerade bra då. Men utvecklingen av klimatkrisen går fort: fyra år är en mycket lång tid i det sammanhanget. Samtidigt är många länders befolkningar bättre utbildade än för hundra år sedan, och förstår dagens komplicerade frågor tillräckligt väl för att ha en tydlig åsikt. Det blir frustrerande för dem att se beslut som de tycker är fel eller otillräckliga, och politikerföraktet ökar.
Det handlar helt enkelt om att göra folket till remissinstans.
Medborgarråd har använts i flera länder världen över. På Irland lyckades man lösa den svåra abortfrågan och tillät abort på rekommendation av rådet i en folkomröstning. I Frankrike skapade man efter de “gula västarnas” protester en medborgarförsamling som genom diskussioner och ökad kunskap blev klimatinriktad och kom fram till 149 klimatförslag.
Tanken med medborgarråd är flera: i frågor där väljarna får ett större inflytande över besluten ökar förtroendet för politiken. För att återupprätta förtroendet mellan väljare och valda är det viktigt att bägge parter förstår bakgrunden på samma sätt. En bredare kunskap om klimatkrisen skulle kunna göra att väljaren och den politiskt valde enas om vad som är nödvändigt för allas bästa och acceptera ett beslut som går endera parten eller bägge emot. Många gånger kan det handla om att väljaren inte har hela bilden klar för sig, samtidigt som politikern begränsas av att ta hänsyn till en rad olika – ofta motstående – intressen.
Vi drar slutsatsen att endast en bred förståelse för klimatfrågan hos folket och en tydlig feedback till makthavarna om vilka åtgärder som folket rekommenderar kan bryta den låsning som nu kännetecknar klimatfrågan. Det förankrar besluten på exakt samma sätt som dagens remissyttranden: Det låter berörda parter säga sitt för att beslutet ska bli så bra det går. Det handlar helt enkelt om att göra folket till remissinstans.
Medborgarråd är ett sätt att praktiskt genomföra detta genom att låta en grupp oberoende medborgare behandla frågan. Svårare frågor kan delas upp i delfrågor. Deltagarna till ett medborgarråd består av slumpmässigt utvalda medborgare som representerar befolkningen. Därmed kommer också de till tals som inte kan ta sig in i partipolitikens elit. Församlingarna tar in experter som rapporterar om olika frågor och ger ett mer vetenskapligt underlag än i de politiska partierna där det är ideologi och föreställningar som styr mer. Hundra personer kan tyckas lite, men erfarenheten visar att medborgarråd ofta tar beslut som sedan accepteras av folkopinionen. Det är lättare för väljare att acceptera beslut som ”folk som en själv” har tagit.
Medborgarråd är inte ett sätt att ersätta nuvarande politiska system. Vi vill se rådgivande och inte beslutande råd. De är ett sätt att behandla frågor utöver det kortsiktiga, eller där det politiska systemet gått i baklås. Det är en acceptans att det ibland krävs beslut som är mer långsiktiga och större än vad de politiska partierna klarar av, och att politiska utmaningar inte alltid tydligt kunde förutsägas vid det senaste valet. I Frankrike genomfördes ungefär 40 procent av förslagen och flera mer radikala förslag urvattnades, vilket ledde till en livlig debatt. Systemet tar alltså inte bort politikernas ansvar men sätter det i tydligare fokus. Politikernas hantering av förslagen fick kritik medan medborgarrådet i sig ansågs ha stärkt demokratin (officiell utvärdering av Convention Citoyenne pour le Climat, 2021).
Klimatalliansen ser medborgarråd som ett sätt att vidareutveckla demokratin, att acceptera att vissa politiska beslut är större än vad dagens partibaserade politik förmår hantera, och ett sätt att förankra dessa stora beslut hos en större del av befolkningen. Därför är medborgarråd, väljarnas remissinstans, en viktig del i en progressiv klimatpolitik och ett sätt att stärka demokratin.
Janine O’Keeffe, klimataktivist
Joakim Löf, psykolog och författare
Kristina Persson, tidigare statsråd, ledare för Global Utmanings klimatarbete
Gudrun Schyman, tidigare partiledare och riksdagsledamot
Anders Wijkman, tidigare Europaparlamentariker, Ordförande, Climate-KIC
Ragnhild Larsson, redaktör för Klimatpodden, aktiv i Extinction Rebellion
Stefan Edman, biolog och författare
Samtliga medlemmar i Klimatalliansen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
