debatt EU-kommissionen har en ny plan för framtidens migration och asylhantering. Men frågan kvarstår hur kommissionens olika förslag denna gång ska garantera ett humant och ordnat asylmottagande i EU, skriver Rickard Olseke.
I går presenterade EU-kommissionen en migrations- och asylpakt med förslag till en ny gemensam asyllagstiftning.
Kommissionen bygger vidare på idén om ”flexibel solidaritet” som lanserades under de misslyckade förhandlingarna om en revidering av Dublinförordningen, som reglerar vilket EU-land som ansvarar för prövningen av en asylansökan. Dublinförordningens regler modifieras och flyttas till en ny förordning för asyl- och migrationshantering. Medlemsländer som inte vill delta i en omfördelning av asylsökande från länder med ett oproportionerligt stort mottagande ska inom ramen för en ny ”solidaritetsmekanism” istället bidra till det gemensamma asylsystemet på andra sätt, framförallt genom att ansvara för återvändande av asylsökande som fått avslag.
Men utöver ökat fokus på återvändande, innebär EU-kommissionens migrations- och asylpakt något verkligt nytt jämfört med asylpaketet från 2016 och de olika kompromissförslag som därefter lagts fram i EU:s ministerråd? Asylpaketet med dess förslag till nya och reviderade förordningar utarbetades i all hast av kommissionen för att visa handlingskraft efter flyktingsituationen 2015.
Enligt EU-kommissionär Ylva Johansson är målet med migrations- och asylpakten att undvika ett nytt Moria
Den här gången har EU-kommissionen lagt ner mer tid på att konsultera medlemsländernas regeringar för att bättre förankra förslagen – kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskriver pakten som pragmatisk och realistisk. Flera av lagförslagen från 2016 där det redan finns kompromisslösningar som förhandlats fram av ministerrådet och Europaparlamentet behålls.
Enligt EU-kommissionär Ylva Johansson är målet med migrations- och asylpakten att undvika ett nytt Moria, det överbefolkade och undermåliga flyktinglägret på den grekiska ön Lesbos som förstördes i en brand för två veckor sedan. Samtidigt utgår pakten från samma grundtanke som skapade Moria: att asylansökande ska hållas kvar vid EU:s yttre gräns och efter en initial screening och snabb prövning kunna återsändas, antingen till sina ursprungsländer om deras ansökningar bedöms som uppenbart ogrundade eller till så kallade ”säkra tredjeländer” utanför EU – och som modell för denna ordning står EU-ländernas överenskommelse med Turkiet från 2016.
EU-kommissionens nya förslag ligger nu på förhandlingsbordet, men slutresultatet är långtifrån klart. Nu vidtar en lagstiftningsprocess som kommer att bli utdragen innan en ny gemensam asylpolitik kan vara på plats. Därefter ska nationell lagstiftning anpassas och den nya EU-lagstiftningen tillämpas i unionens 27 medlemsländer.
Frågan kvarstår därför hur kommissionens olika förslag denna gång ska garantera ett humant och ordnat asylmottagande i EU. Förslagen som presenterats är omfattande. Detaljerna – tillsammans med den politiska viljan hos medlemsländerna och Europaparlamentet – kommer att avgöra paktens framgång. EU behöver ett robust asylsystem. När antalet människor på flykt i världen fortsätter att öka krävs ett gemensamt regelverk som säkerställer säkra och lagliga vägar för att söka asyl, en rättssäker och effektiv asylprövning, och en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsländerna.
Rickard Olseke
Expert i migrations- och asylfrågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
