Afghanistan verkar vara den fråga där de rödgröna har svårast att enas. Direkt efter valet ska det fattas nytt beslut om den svenska styrkan. Med hjälp av Pierre Schoris nya bok Vägen ut ur Afghanistan och den tidigare brittiska utrikesministern David Milibands artikel "How to End the War in Afghanistan" i NY Review of Books bör det gå att hitta en gemensam grund. Schori vill att Sveriges militär åker hem. Miliband att alla är kvar. Men båda är påfallande eniga om hur konflikten kan lösas. En kompromiss kan utgå från några enkla punkter.
• Politikens grund ska inte vara Europas säkerhet, Natos framtid eller försvarets längtan att lufta sina kanoner i krigsspel som är non-fiction. Utgångspunkten måste i stället vara afghanernas frihet.
• Konflikten går inte att lösa med bomber – varken hitech från himlen eller lowtech vid vägkanten. Bara den politiska vägen återstår. För USA och Nato bör det ha blivit ganska uppenbart. Den pakistanska journalisten Ahmed Rashid, som Schori och andra ofta lutar sig mot, har konstaterat att det även gäller talibanerna: de är starkare än nånsin, men kan aldrig slutföra sitt krig. Talibaner saknar stöd bland befolkningen, som i stället vill ha kvar utländsk närvaro. David Miliband skriver att konflikten utlöstes av våld, men bara kan avslutas med politik.
• Regeringen i Kabul måste få förhandla med motståndets alla grupperingar, även talibanrörelsens kärna. De ska ha mandat från FN och stöd från Nato.
• Politiken måste öppna dörrar för talibanerna att komma tillbaka in i det afghanska samhället och in i den nationella och lokala politiken. För det krävs en försoningsprocess i stil med det Nationella råd för fred, försoning och återintegrering som Karzai föreslagit.
• I de nödvändiga politiska processerna, som omfattar hela regionen, måste en dörr öppnas för ett mer självständigt FN. Organisationen har visserligen tappat kontrollen över Isaf, och varit passiv, men just därför finns kanske en ny möjlighet.
• Nästa sommar ska USA börja ta hem sina trupper. En rödgrön regering bör direkt efter valet tillsätta en kommission som utvärderar insatsen och utreder en omläggning från soldater till civila från hösten 2011 – om det går redan från sommaren. Pierre Schori föreslår däremot omgående tillbakadragande. Hans bok är träffsäker. Men han undviker den stora frågan: kräver den politiska lösningen en militär sköld? Hans tystnad kan uppfattas som ett jakande svar, men att just Sverige är bättre lämpat för andra insatser än skölden.
• Den revolutionära islamismen är ett dödligt hot mot alla som delar den rödgröna koalitionens grundvärderingar – i Afghanistan, Pakistan, Iran och andra länder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
