Stockholms stadsbibliotek. Bild: Jonas Nordling.

Kultur Biblioteken kan utvecklas för att bli mer välkomnande.

En gång var bibliotek fredade zoner för kunskap, möten och gemenskap – i dag står många av dem inför ett mörkt hot: otrygghet. Jag har som bibliotekarie själv bevittnat hur gator av våld och droghandel nu genomsyrar de utrymmen där barn och vuxna tidigare fann lugn och inspiration. Samtidigt tvingas bibliotek navigera i en digital värld, där information är snabb, men ofta osäker och fragmenterad. Nu är det hög tid att omdefiniera bibliotekens roll – inte som föråldrade institutioner, utan som oumbärliga nav där trygghet, kunskap och innovation kan blomstra.

Evolutionens kraft

Specialisering är en evolutionär princip. Precis som arter anpassar sig för att fylla specifika nischer för att överleva, måste också bibliotek förändras för att vara relevanta i vår samtid. Genom att fokusera på sina unika styrkor och möta konkreta behov kan bibliotek inte bara optimera sina resurser, utan också skapa trygga och attraktiva miljöer för besökare.

Vi ser hur nischade verksamheter har lett till framgång på andra områden. Fryshuset och Subtopia har blivit förebilder där konst, musik och engagemang byggt en stark grund av trygghet. Bibliotek kan följa deras fotspår genom att bli kraftcenter för kunskap, teknologi och innovation. Ett exempel är DigiMaker vid Linköpings universitetsbibliotek, en kreativ verkstad där VR, 3D-skrivare och programmeringsstöd lockar engagerade användare. Internationellt har Oodi-biblioteket i Helsingfors blivit en global förebild – en plats där teknologi och kreativitet kombineras med tydliga regler för att skapa en säker och produktiv miljö.

Från tryckta böcker till digitala nav

När bibliotek går från att vara beroende av fysiska böcker till att omfamna digitala resurser, öppnar sig nya möjligheter för fysiska utrymmen. Makerspaces, där kreativitet och teknisk utforskning kan blomstra, är en av dessa nya vägar. Genom att etablera sådana utrymmen bekräftar bibliotek sin relevans i den digitala tidsåldern. Makerspaces erbjuder inte bara en plats för individuell utveckling, utan fungerar också som en magnet för gemenskap. Här kan människor i alla åldrar och från alla samhällsgrupper skapa, lära och växa tillsammans. På så sätt hjälper de bibliotek att leva upp till sitt ursprungliga syfte – att vara centrum för kunskap, innovation och samhällsengagemang.

Fyra steg för att skapa framtidens bibliotek:

  1. Identifiera och utveckla nischer – Genom att skapa expertcenter för digital kompetens, forskning eller kreativitet kan bibliotek attrahera specifika målgrupper och bli experter på det de gör bäst.
  2. Bygg teknologi- och kunskapsnav – Erbjud avancerade verktyg som AI, VR och 3D-skrivare för att bli platser för innovation och skapande.
  3. Förstärk informationshantering och forskning – Bibliotekarier kan bli nödvändiga guider i ett förvirrat informationssamhälle och drivande krafter för vetenskaplig publicering och kommunikation generellt.
  4. Samarbeta med lokalsamhället – Genom att skapa partnerskap med skolor, företag och organisationer kan bibliotek bli dynamiska och oumbärliga nav i sitt samhälle.

Specialisering

Specialisering är inte en väg för uteslutning – tvärtom. När bibliotek anpassar sina resurser för att möta specifika behov skapar de mer inkluderande och välkomnande platser. Genom att erbjuda nischade miljöer där varje individ finner något värdefullt, blir bibliotek inte bara moderna, utan också samhällsviktiga. De blir mötespunkter för alla – oavsett bakgrund, ålder eller identitet.

Bibliotek ska inte vara relikter från en förfluten tid. De ska vara dynamiska, framtidsinriktade nav där kunskap, kreativitet och innovation flödar fritt. Med hjälp av digitala verktyg, pedagogiska resurser och kulturella aktiviteter kan bibliotek spegla den mångfald och de behov som präglar vårt samhälle. Det är här, i bibliotekens framtid, som vi finner centrum för trygghet, gemenskap och nyskapande. Låt oss tillsammans bygga den framtiden.

Niklas Ferdinand Carlsson