Vinstdrivande skolor har vuxit av ett enda skäl – de är populära och uppskattade. Det skriver Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas riksförbund.
Fyra representanter för Socialdemokratiska studentförbundet skriver på Dagens Arena den 18 december att god utbildning inte kan kombineras med vinstutdelningar. Som bevisning för sin tes berättar de om en enskild elev, som inte tagits emot av den fristående gymnasieskola han ville gå i på grund av att han har dyslexi.
Om det de berättar är sant – de skriver att skolan har sagt att de inte har råd att ta emot honom – är det givetvis inte acceptabelt. Men det är viktigt att förstå att om en elev i det här fallet verkar ha råkat illa ut är det inget bevis för ett ”felkonstruerat system”. Ingen skola har rätt att säga nej till en elev bara för att det kan innebära extra kostnader. Slutet på historien blev, enligt artikeln, att eleven fick gå i en kommunal skola som ”med bristande resurser inte har råd varken med hans valda program eller med extra stöd.”
Om detta stämmer har den kommunala skolan också gjort fel. Att neka en elev det stöd han behöver på grund av bristande resurser är inte tillåtet enligt skollagen. Men inte heller det är ett bevis för ett felkonstruerat system. Möjligen kan det vara ett bevis för att han hade oturen att bo i en kommun med en alltför snål bedömning av vilka elever som ska kunna få särskilt stöd. Oavsett vilken skola en elev går i är det hans hemkommun som bestämmer över resurserna.
S-studenterna oroas över att andelen skolor som drivs av aktiebolag ökar, och vill förbjuda riskkapitalbolag att äga skolor. De tror att kraven på utdelning från skolornas ägare leder till att skolorna snålar och vägrar ta emot elever med särskilda behov. Resonemanget kan låta plausibelt för den som är misstänksamt lagd, men stämmer inte med bolagens årsredovisningar.
Den genomsnittliga vinsten i de friskoleföretag som drivs av aktiebolag är 4,1 procent av nettoomsättningen. Av detta betalar företagen tillbaka nästan en tredjedel till skattebetalarna i form av bolagsskatt, och återinvesterar därefter det mesta av vad de får kvar. Endast 0,8 procent av nettoomsättningen går till utdelningar. De riskkapitalägda skolföretagen gör vanligen inga utdelningar alls.
Avslutningsvis skriver S-studenterna att valfrihet och vinst är två skilda saker, men de båda hör tätare ihop än det kan verka. Vinstdrivande skolor har vuxit av ett enda skäl – de är populära och uppskattade. Om föräldrar och elever väljer vinstdrivande skolor, är det inte ett giltigt val? De flesta människor frågar inte efter vem som äger skolan, utan de intresserar sig snarare för resultat. Kan skolan lära ut de kunskaper barnen behöver? Erbjuder man en trygg och positiv miljö? Trivs lärarna och får de rätt förutsättningar för att göra ett bra arbete?
De frågorna är förhoppningsvis också i fokus för socialdemokratiska skolpolitiker, snarare än vem som äger skolan eller om man betalar några promille av omsättningen i vinst.
Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas riksförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
