debatt Idag är det fritidshemmens dag. Denna dag får i år helt andra omständigheter än det glada firande som det brukar vara. Coronapandemin betyder inte att fritidshemmens betydelse har minskat, tvärtom är det en fast punkt för barns utveckling och trygghet i rådande kristider, skriver Johanna Jaara Åstrand.
Fritidshemmen når hela 83,4 procent av Sveriges barn mellan sex och nio år. De har stor betydelse för deras lärande, utveckling och trygghet – och dessutom för skolresultaten. Fritidspedagogiken utvecklar breda kompetenser som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga, problemlösning, kreativitet, kulturell medvetenhet och estetiska uttrycksformer. Utbildningen fokuserar på elevernas sociala, emotionella och praktiska utveckling.
Genom sin inriktning på att utveckla elevens självständiga förmågor är fritidspedagogiken central för det livslånga lärande som ett kunskapssamhälle och en allt mer globaliserad värld kräver. Fritidspedagogik är en framtidspedagogik!
Trots att fritidshemmen har en så värdefull verksamhet och stor potential, så har dess förutsättningar försämrats – elevgruppernas storlek ökar, och antalet behöriga lärare minskar. Lärare i fritidshem är den allra viktigaste faktorn för kvalitet. De som har utbildat sig till lärare i fritidshem eller fritidspedagog har gått minst tre år på högskola, och är enligt skollagen ansvariga för undervisningen i fritidshemmet. Antalet elever per lärare med behörighet för fritidshemmet är nu uppe i nästan 70 stycken. Det är en utveckling som har fått fortgå åt helt fel håll under alltför många år.
Det är mer än hög tid att huvudmännen satsar de resurser som behövs för en högre personaltäthet.
Stora elevgrupper i kombination med lärarbrist försämrar både barnens trygghet, lärarnas arbetsmiljö och möjligheterna att ha en hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten. För att minska elevgrupperna krävs satsningar av skolhuvudmännen och att regeringen ger Skolverket i uppdrag att införa ett riktmärke för elevgruppernas storlek på fritidshemmen, på samma sätt som redan har gjorts för förskolan.
Fritidshemmen har en oerhört viktig roll i den nuvarande coronakrisen. På fritidshemmet kan barnet möta någon slags normalitet, med trygga och närvarande lärare, och det finns ett utrymme för läkande, lekande och lärande. Det fritidspedagogiska lärandet är situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat och utgår från elevernas behov, intressen och initiativ. Det ska inte underskattas i den situation som vi alla kastats in i. Elevernas tankar och oro kan fångas upp i den fritidspedagogiska verksamheten, och bearbetas där. Fritidshemmen kommer ha en avgörande betydelse för barns utveckling och mående i dessa kristider, såväl som i dess efterdyningar.
Det är mer än hög tid att huvudmännen satsar de resurser som behövs för en högre lärartäthet och personaltäthet. Med fler behöriga lärare, mindre elevgrupper och tid för planering och utveckling av undervisningen, kan vi förverkliga fritidshemmens fulla potential att stärka elevernas lärande, utveckling och trygghet. Jag kan garantera att det inte bara skulle göra skillnad nu, utan också vara avgörande för framtiden.
Johanna Jaara Åstrand,
förbundsordförande Lärarförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
