Internationella Flickdagen Orsaken till tjejers psykiska ohälsa är ofta mäns och killars våld, sexuella övergrepp och andra uttryck för ojämställdhet. Det är dags att lyssna på unga tjejer. De kräver makt över sin egen kropp och frihet från mäns och killars våld,skriver fyra organisationer på Internationella Flickdagen.
Idag, på Internationella Flickadagen 11 oktober 2017, kräver Unizon, Make Equal, Flickaplattformen och Kvinna till kvinna att allt framtida arbete med, och politik för, barn och unga utgår från tjejers livsvillkor och deras egna problemformuleringar. Kopplingen mellan psykisk ohälsa och sexism, trakasserier och sexuellt våld måste ligga till grund för allt praktiskt arbete i möte med unga såväl som för framtagandet av kunskapsunderlag och strategier.
»Jag har aldrig berättat detta för någon… jag tror att jag varit med om övergrepp».
Så börjar många flickor sin kontakt med en ideell tjejjour eller ungdomsjour. Nya siffror visar att de flesta kontakterna rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), mestadels sexuellt våld men också mens, preventivmedel, graviditet, abort, sexualitet och sex.
En annan vanlig anledning att söka stöd är självmordstankar, ångest, depression och självskadebeteenden, ofta som reaktion mot våld och övergrepp. »En typisk anledning att kontakta oss är om en känner sig nedstämd, till en början ofta utan att veta varför men allteftersom framkommer ofta anledningar som till exempel sexuella övergrepp», berättar en av jourernas stödsamordnare.
Jag har aldrig berättat detta för någon… jag tror att jag varit med om övergrepp-
Unizons tjej- och ungdomsjourer är med sina runt 30 000 stödkontakter om året landets största aktör för stöd till barn och unga på nätet, framför allt till flickor. Jourerna anser att den allra viktigaste frågan för flickors rättigheter och psykiska hälsa i Sverige 2017 är rätten till sin egen kropp och rätten att slippa mäns och killars sexuella övergrepp.
Även Kvinna till Kvinna, som har lång erfarenhet av att försöka stoppa mäns våld mot flickor och kvinnor i världens konfliktområden, ser ett akut behov och börjar nu för första gången arbeta i Sverige med samtal med nyanlända tjejer om sina rättigheter och rätten till den egna kroppen.
När Flickaplattformen samlade in tjejers åsikter och tankar kring att vara tjej i kampanjen Tjejkunnig handlade var femte svar om otrygghet och rädsla att vistas utomhus på kvällen. En medverkande svarade att »det är jobbigt att vara tjej när jag måste gå hem själv när det är mörkt och få människor ute, när jag blir tafsad på/inte lämnad i fred av äckliga killar på uteställen och när jag är ensam tjej i en del grupper med killar«.
Att ständigt leva med en oro för att bli utsatt för sexuellt våld är inte hälsosamt.
WHO har definierat mäns och pojkars våld mot kvinnor och flickor som en global epidemi. Det sexuella våldet, i form av trakasserier, ofredanden, spridning av sexuella bilder, prostitution, incest och våldtäkter, är framför allt riktat mot unga tjejer. Tjejer med funktionsnedsättning och hbtq-tjejer utsätts i högre grad, liksom tjejer i familjer med dålig ekonomi.
- Nästan var tredje 17-årig tjej i Sverige uppger att hon har utsatts för ett sexuellt övergrepp.
- Var sjätte tjej 16-25 år uppger att de har känt att de själva inte bestämmer över sin kropp eller vem de har sex med (2). 2,4 % av tjejer 16-19 år har erfarenhet av att utnyttjas i prostitution.
- Samtidigt är självmordstankar, nedstämdhet och erfarenheter av diskriminering betydligt vanligare hos tjejer än hos killar. Också känslan av kontroll och framtidstron är lägre .
Generellt har unga som utsatts för sexuella övergrepp lägre självkänsla och sämre psykisk hälsa än unga i allmänhet .
Att orsaken till tjejers psykiska ohälsa ofta är mäns och killars våld, sexuella övergrepp och andra uttryck för ojämställdhet borde inte vara en nyhet. Ändå stannar mångas analys vid att tjejer mår dåligt. Sexuella övergrepp spelar till exempel en marginaliserad roll i svenska myndigheters och organisationers arbete för ungas sexuella och reproduktiva hälsa, när det borde utgöra grunden.
Chockerande nog är regeringens strategi inom psykisk ohälsa 2016-2020 i princip helt könsblind.
Det slås visserligen fast att 6 av 10 femtonåriga flickor har regelbundna psykiska och/eller somatiska besvär, jämfört med 3 av 10 pojkar i samma ålder (6), men som så ofta stannar analysen där. Inga som helst slutsatser dras. Flickor definieras inte ens som en utsatt grupp trots att strategin till stor del går ut på att fokusera på just utsatta grupper.
Chockerande nog är regeringens strategi inom psykisk ohälsa 2016-2020 i princip helt könsblind.
Idag, på Internationella Flickadagen 11 oktober 2017, kräver vi att allt framtida arbete med, och politik för, barn och unga utgår från tjejers livsvillkor och deras egna problemformuleringar.
Kopplingen mellan psykisk ohälsa och sexism, trakasserier och sexuellt våld måste ligga till grund för allt praktiskt arbete i möte med unga såväl som för framtagandet av kunskapsunderlag och strategier.
Det är dags att lyssna på unga tjejer. De kräver makt över sin egen kropp och frihet från mäns och killars våld, vilket är både grundläggande mänskliga rättigheter och en förutsättning för att må bra. Det är samhällets gemensamma ansvar att se till att det blir verklighet.
Najla Ahmed, projektledare Systerskap, Kvinna till Kvinna
Andrea H. Bustos, projektledare Flickaplattformen
Frida Hasselblad, VD: Make Equal
Zandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
