I helgen grep FBI nio kristna krigare i Michigan. De förberedde mord på personer i landets rättssystem. De fantiserade om ett vidsträckt gerillakrig mot Washington.
Beväpnad högerextremism är inget nytt i USA. Efter terrordådet i Oklahoma City 1995 tappade de energi. Men nu är "the lunatic fringe" tillbaka, infogad i ett politiskt landskap där konservativa aktivister surrar som getingar i augusti.
Amerikansk politik är i brytningsläge. Demokraterna har brottats med sjukförsäkringarna – och vunnit. Republikanerna störs av Teapartyrörelsens bångstyriga högerextremism. Utgången är oviss.
Teapartyaktivismen har förenat "the lunatic fringe": antidemokratiska teokrater, excentriska nyliberaler, intoleranta puritaner och gammelrasister med hela den misstänksamhet mot myndigheter som är amerikansk tradition. Rörelsens hat mot Barack Obama sprakar med samma laddning som starkströmsledningar över prärien.
Potentialen är stor. Men konsekvenserna svåra att veta. De kan ge republikanerna ny energi, lika gärna ödelägga hela partiet eller helt enkelt tappa luften och förvandlas till Sarah Palins privata kampanjrörelse. Deras konvent i februari var en flopp. Rörelsens kandidater i republikanernas pågående primärval når bleka resultat. De är få, men syns och är galna. Den avgörande frågan är hur vanliga amerikaner tänker.
1968 kom aktivismens röster från vänster. Demokraternas partikonvent kollapsade under tyngden. Studentradikalismen var stark. Alla trodde USA skulle pressas mot öppnare demokrati och ny fördelningspolitik. Men Richard Nixon avläste opinionen bättre. Han förstod att demonstranterna saknade förankring, började i stället tala om "the silent center", vann valet och lade grunden för 40 års konservativ politisk dominans.
Det är möjligt att historien upprepas. Men att det 2010 är högern som går mot sitt nederlag, sönderslagen av den egna kompromisslösheten. Republikanernas motstånd mot sjukförsäkringsreformen fick under slutdebatten i representanthuset samma gälla ton som teapartyrörelsen. Samma touch av ren galenskap.
USA har en säregen politisk historia där radikala rörelser av olika karaktär samlat kraft i det stora inlandets småstäder och sedan svept fram. Ibland har de förändrat samhället på djupet. Men ofta har majoriteten först förförts, men sedan tröttnat på överorden och i stället justerat tevefåtöljen och knappat in kvällens baseball.
Om Barack Obama kan samla "the silent center" kan det innebära att högerns långa dominans äntligen får ett slut. Opinionsmätningar visar att majoriteten framför teven blivit mer liberal och reforminriktad. Teapartyrörelsen är då inte reaganismens nystart, men dess bittra slutpunkt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
