Vård 1990-talets marknadslösningar är inte svaret när vård går med förlust.
Det finns många missförstånd om Flen. Under de 15 år jag bodde där brukade de jag talade med om saken tänka ”pittoresk småstad”.
Ni vet, snickarglädje, vackra kvarter och små butiker.
Flen är många saker, många av dem bra, men ”pittoreskt” är inte ett ord som passar särskilt väl in i sammanhanget.
De flesta gamla och vackra byggnader i stadens centrum revs åren runt 1980 och ersattes med exakt de trista centrumbyggnader som präglar så många svenska städer.
Skillnaden var att Flen rev de gamla husen vid ungefär samma tidpunkt som alla andra städer hade börjat ångra sig. När andra bekymrat såg sig omkring i sina stadskärnor och insåg att de hade gjort dem tråkigare bestämde sig politikerna i Flen för att det var dags att ta fram grävskoporna. I dag är det ett ganska dött centrum.
Det finns en rad parametrar som avgör om en vårdcentral går runt ekonomiskt eller inte
Mina erfarenheter av Flen kommer till mig när jag läser om förslagen att privatisera all primärvård i Gävleborg.
Jo, ni läste rätt.
Bakgrunden är att primärvården i Gävleborg under de senaste fem åren har gått back med 463 miljoner kronor. De styrande partierna, M, SD, KD och Sjukvårdspartiet, beställde då en utredning från konsultföretaget Sirona. Den visade bland annat att 25 av de 26 hälsocentraler (vårdcentraler) som drivs av regionen som går med förlust. De 16 hälsocentraler som är privata går däremot med vinst.
Sironas slutsats: Privatisera rubbet så löser regionen problemen. Den styrande majoriteten verkar luta åt att göra som konsulterna föreslår.
Förslaget är lika enkelt som absurt.
Det finns en rad parametrar som avgör om en vårdcentral går runt ekonomiskt eller inte. Många gånger kan privata utförare öka effektiviteten utan att sänka kvalitén. Men möjligheten att göra det handlar också exempelvis om var en vårdcentral är placerad rent geografiskt. I Stockholm, som fram tills nu haft störst andel privata lösningar inom vården, är de privata aktörerna främst verksamma i områden med en stark medel- och överklass, grupper utan allt för stora krämpor.
Det kan också handla om vilket utbud som erbjuds. När regionens politiker debatterade frågan konstaterade Vänsterpartiets företrädare Kristina Sjöström också att privata utförare ofta har ett sämre utbud än offentliga, till exempel när det gäller rehabilitering. Privata utförare erbjuder ett rum med ett gummiband, de offentliga ett helt gym.
Klart att det går att göra vinst med gummibandsalternativet.
Men Sirona vill alltså göra lönsamhet till det mått som ska användas för att bedöma en verksamhet. Vad händer då med vårdcentralerna i glesbygden eller i socioekonomiskt svårare områden?
Alla erfarenheter visar också att en helt privatiserad vård blir dyrare. Inte minst för att det måste genereras en vinst till ägarna.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Gävleborg motsätter sig förslaget.
Det säger sig självt att det inte håller med så stora underskott som Gävleborg har i dag. Men vägen framåt borde långtifrån vara självklar. Det måste rimligen gå att effektivisera och skapa bättre fungerande vård även inom det offentliga, bara man vågar pröva nytt.
Problemen med allt för privatiserad vård har i alla fall de flesta insett i dag. I Stockholm backar regionen i dag från flera av de vårdval som tidigare funnits. I andra delar av landet pågår en intensiv debatt om att ta tillbaka kontrollen över sjukvården.
Just då vill högermajoriteten i Gävleborg kasta sig in i decenniets största privatiseringsbonanza och göra 100 procent av all primärvård privat?
Det, mina damer och herrar, låter i så fall som inget mindre än ett helt ideologiskt drivet beslut.
Lite som omgörningen av Flen.
Det fanns gamla hus i centrum. De var gistna och ruttna och i behov av renovering. Alla andra ångrade visserligen redan att de rivit sina gamla centrum, men vad gjorde väl det. Nu skulle det allt bli nytt och glänsande. In med betong och tegel. Det var ju så man skulle göra.
Fråga Flensborna hur glada de är över det beslutet i dag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
