debatt De unga har fått betala ett högt pris för att minska smittspridningen i samhället. En av följderna av ökad distansundervisning, i kombination med andra restriktioner, har inneburit att många gymnasielever blivit allt mer stillasittande, skriver Svenska Idrottslärarföreningen och Elevernas Riksförbund.
Generation Peps årliga rapport Pep-rapporten har, likt flera andra studier, visat att endast en bråkdel av barn och unga i Sverige rör på sig tillräckligt. Endast två av tio kommer upp i rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet i genomsnitt per dag. Samma studie visar även att aktivitetsnivån sjunker med ålder. Dessa siffror är i sig alarmerande, men sett till att Pep-rapporten 2021 även kunde konstatera att så många som 3 av 10 gymnasieungdomar upplevde att de varit mindre fysiskt aktiva under pandemitiden, så är det tydligt att en satsning måste till för att aktivera inte minst de äldre barnen.
Därför välkomnar vi den kraftsamling för ungas hälsa som en rad myndigheter som Skolverket och Folkhälsomyndigheten initierat tillsammans med Generation Pep och Kommittén för främjandet av ökad fysisk aktivitet. Kraftsamlingen handlar om att uppmuntra framförallt gymnasieskolor till att införa daglig fysisk aktivitet utöver idrottslektioner. Konkret handlar det om att elever tar en daglig promenad på 15 minuter under skoldagen, förslagsvis i samband med lunchen, under håltimmar och/eller direkt före eller efter skoldagen, och gör 10 benböj vid lektionsstart. Denna satsning som inför nya vanor i skolan är viktig då gymnasieungdomar haft mest distansundervisning, och således varit mest inaktiva, samt att tonåringar rent generellt rör sig mindre än övriga barn.
Detta uppdrag ligger fortfarande, mer än två år senare, på regeringens bord.
Fysisk aktivitet har en rad positiva effekter på den långsiktiga hälsan, men det har också direkta positiva effekter inte minst på vår psykiska hälsa och vår kognitiva förmåga. Där fysisk aktivitet bland annat både kan lindra ångest och öka koncentrationen. Vi vet att många tonåringar idag brottas med ångest och depression, samtidigt som vi också vet att många i denna grupp i hög grad är stillasittande. Vi vill att skolan tar ett större ansvar för att främja vår hälsa genom att införa daglig fysisk aktivitet för alla elever i svensk skola.
I våras presenterade Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet en granskning av ett 30-tal studier som tittat på effekten av insatser kring fysisk aktivitet i skolan och dess påverkan på elevernas psykiska hälsa. Sammantaget ledde insatser för att öka barns fysiska aktivitet i skolan till ökat psykiskt välbefinnande och mindre problem med ångest. Det finns alltså en god forskningsgrund för att ökad fysisk aktivitet i skolan har positiva effekter för att stävja en av vår tids största samhällsutmaningar, den ökade psykiska ohälsan hos våra barn och unga.
I februari 2019 presenterade Skolverket ett regeringsuppdrag om ökad fysisk aktivitet under skoldagen, där de föreslog ändringar i samtliga läroplaner med tydligare och konkretare skrivningar om daglig fysisk aktivitet för alla elever som en naturlig del av skoldagen. Detta uppdrag ligger fortfarande, mer än två år senare, på regeringens bord. Våra unga kan inte vänta på god hälsa därför är vår fråga till politikerna varför detta förslag dröjer?
Våra ungas hälsa ligger i våra makthavares händer, för det räcker inte att enskilda eldsjälar engagerar sig i denna fråga, det krävs att hela samhället med våra makthavare i spetsen på allvar visar att de bryr sig om våra barn och ungas hälsa. Nu har vi väntat tillräckligt – nu vill vi se en förändring.
Rami Aro
ordförande Svenska Idrottslärarföreningen
Jennie Gustafsson
ordförande Elevernas Riksförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
