debatt Bara tre procent av riksdagens ledamöter har fyllt 65. De representerar 25 procent av befolkningen. Nu har de politiska partierna chansen att nominera fler i nästa val och göra beslutsfattandet mer jämlikt, skriver riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (L) och Elsemarie Bjellqvist (S).
Ålderism, den fördomsfulla synen på årsrika människor, grundad på deras kronologiska ålder, är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, den svåraste diskrimineringsgrunden att göra något åt. WHO grundar detta på mängdr av forskningsrapporter från samhällets alla sektorer. Vi två seniora riksdagsledamöter, 78 resp. 88 levnadsår bakom oss, håller med.
25 procent av alla röstberättigade är över 65 år. Andelen riksdagsledamöter över 65 år är kring 3 procent. Just nu pågår i partierna processen att besluta om vilka som ska företräda partierna i de beslutande församlingarna. Vad gäller riksdagen, så ser det inte ut att bli mycket bättre efter nästa val.
Under pandemin visade sig den ålderism som finns i vårt svenska samhälle på olika sätt. Det började med att alla 70+ uppmanades isolera sig, inte träffa andra, helst inte gå och handla utan be andra göra det. Det var nog ett beslut i all välmening eftersom risken att bli allvarligt sjuk och avlida visats vara större bland årsrika människor än yngre.
Om vi gick ut fick vi höra av yngre personer att vi hade inte ute att göra, vi skulle hålla oss hemma. Det tog ett halvår innan vi fick bukt med denna syn på vår generation. Först då hade Folkhälsomyndigheten förstått hur den isolering som vi utsattes för påverkade hälsan hos många 70+. Man betraktade 70+ som ett kollektiv, inte som de individer vi är och olika varandra.
Det går inte att jämföra en frisk 70-åring med en multisjuk 95-åring. Samtidigt gick AGE Platform Europe, EU:s stora äldreorganisation ut och tackade alla årsrika för de insatser de gjort för samhället under pandemin. Vi i Sverige fick inte chansen att visa vilken tillgång vi är i samhället eftersom vi skulle hålla oss undan.
Vår livserfarenhet innebär kunskap av hur samhället såg ut innan föräldraförsäkringen, innan barnomsorgen byggdes ut till dagens förskola och innan samhället införde rätt till abort.
Vår samlade livserfarenhet innebär en kunskap av hur samhället såg ut t ex innan föräldraförsäkringen infördes, innan barnomsorgen byggdes ut till dagens förskola och innan samhället införde rätt till abort. Vi deltog i arbetet för att avkriminalisera homosexualitet, införa allmän mammografi och ge möjlighet till smärtfri förlossning. Dessa reformer är exempel på det vi idag anser självklart. Men det är inga självklara reformer. Krav om inskränkning av aborträtten, krav på ny sambeskattning och försämring av föräldraförsäkringen dyker då och då upp i debatten.
Därför behöver vi årsrika finnas i beslutande parlament för att påminna vad vi uppnått. Och vi måste gå vidare för att uppnå ett jämlikt samhälle.
Det är viktigt att visa att vi finns. Många av oss orkar och vill delta i samhällsbygget. Vi har erfarenheten, tiden och lusten. Men vi måste också ställa upp. Många tackar nej till att kandidera av olika skäl. Vi två tror att om vi visar intresse och aktivitet, så går det också att bli valda.
Globalt driver WHO sin tioåriga kampanj mot ålderismen. FN:s generalsekreterare har uttalat: Det finns ett behov att erkänna de multipla roller årsrika människor har i samhället, att värdera deras insatser och försäkra sig om deras deltagande i beslutsfattande.
Vi årsrika utgör en liten minoritet i riksdagen men vi hoppas vår andel ökar i det kommande valet. Vi är överens om att vi behövs och vi vet att våra respektive pensionärsorganisationer där vi varit aktiva, har förslag till vad som behöver göras politiskt för att vi ska kunna leva med trygghet och livskvalitet ända tills slutet på livsresan.
Elsemarie Bjellqvist, riksdagsledamot (S)
Barbro Westerholm riksdagsledamot (L)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
