Krönika Det är lång väg till halva makten och hela lönen, ändå är det färre unga kvinnor som ser jämställdheten som viktig.
Informationsunderlaget är bedövande: Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, ett antal universitet och storstadskommuner visar att något är allvarligt fel i unga kvinnors livsvillkor.
Ändå har nästan en femtedel av tjejer åldrarna 15–24 år släppt frågan om jämställdhet som en av de viktigaste samhällsfrågorna.
1995 utsågs Sverige till världens mest jämställda land av FN. Numera ligger vi på plats 5. Och det är ju inte så illa.
Sverige är fortfarande en förebild, med kvinnors stora arbetskraftsdeltagande, allt högre utbildningsnivå, rätt till förskola, högklassig föräldraförsäkring, minskande löneskillnader. 52 procent kvinnor har läst vidare efter gymnasiet, jämfört med 39 procent män. I offentlig sektor är kvinnor i majoritet bland cheferna. Vi har fri abort och även kvinnor gör värnplikt på lika villkor som män. För att ta några exempel.
Plattformarna är inte könsneutrala och bidrar i hög grad till flickors och unga kvinnors mående
Men det är lång väg till halva makten och hela lönen. Trots högre utbildning har kvinnor lägst inkomst i familjen. Sjukfrånvaron ligger fortfarande 20 procent över mäns. Det är också hos männen hela 63 procent av kapitalinkomsterna och de feta avtalspensionerna hamnar, vilket ger dem mycket högre livsinkomster.
Denna ojämlikhet är förknippad med en rad nya samhällsfenomen där tjejer far illa:
- Via framförallt Kinaägda Tiktok, största plattformen bland unga i Sverige, matas breda grupper tonårskillar med kvinnohat.
Oavsett hur högtidligt de manliga miljardärerna som äger techbolagen försäkrar att de tar frågan på allvar fortsätter det att strömma in. Plattformarna är inte könsneutrala och bidrar i hög grad till flickors och unga kvinnors mående.
För som DN skriver i en ledare (18 februari 2024) stannar det inte där: “Den misogyni och aggressivitet mot tjejer och kvinnor som unga killar mikrodoseras med på nätet, följer enligt forskarna med till skolgårdar och skolkorridorer.”
- I bakgrunden finns även en omvärld med gängkriminalitet och ökande våld och trakasserier även i skolan.
- Folkhälsomyndighetens mätningar av nedstämdhet bland 15-åriga flickor visar att det idag gäller över hälften, jämfört med en tiondel 1985.
Till detta kan läggas att var tionde ung kvinna får antidepressiv medicin, dubbelt så många jämfört med pojkar och unga män.
- Ett antal undersökningar visar dessutom en nivå av våld och hot i relationerna mellan tjejer och killar som borde få larmklockorna att ringa:
Mittuniversitetets enkätstudie till 15-åringar i Västernorrland visar att våld i ungas parrelationer är vanliga och att tjejer är mest utsatta.
“Jag kan träffa elever som är tolv år och vet vad hårt sex är, men inte hur det känns när man är kär”, säger kuratorn Sofie Sten i SvD (8 februari 2024).
En undersökning från Allmänna Barnhuset för hela Sverige visar att var tredje ungdom utstått våld i egen relation och att flickor med oskuldskrav har det värst.
Därför är det dystert och oroande att 15–24-åriga tjejer idag inte ser jämställdheten som lika viktig som för bara ett par år sedan:
Generationsrapporten 2024 från Ungdomsbarometern visar att andelen 15–24-åriga tjejer som uppger jämställdhet som en av de viktigaste samhällsfrågorna minskat från 64 till 45 procent.
Andelen som kallar sig feminist har gått ner från 30 till 23 procent. Flertalet vill istället tala om sig själva som träningsmänniska och stressar med att visa upp en perfekt kropp.
Flickor blir objekt istället för att stå upp och hävda sina krav.
De lever även i en tid där deras mammor ofta är ekonomiskt trängda och där de sociala skyddsnäten fått stora revor. Mammorna får inte del av de stora inkomstökningarna från kapital som i hög grad går till redan välbeställda män.
Det är begripligt att tjejerna väljer en bubbla med familj och kompisar när världen utanför är hotfull.
Men ska den här könsmaktsordningen, full av hat, orättvisor och våld rubbas kan vi inte ge upp om jämställdheten – och se till att identifiera de nya hoten: Bristen på inkomster och jobb, normbildningen som sker via nätet, otryggheten i vardagen på den arbetsplats som är skolan. Där ska det råda nolltolerans mot trakasserier, förakt och hot.
Jämställdheten 2024 behöver omfamnas av varje lärare, mamma och pappa för att ge dagens unga tjejer det massiva stöd de behöver.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
