LEDARE Ett skolsystem som samlar svaga elever på en skola och starka elever på en annan kan aldrig vara bra för kunskapsutvecklingen. Det blir därför märkligt när forskare avråder från åtgärder mot skolsegregationen.

Kunskapsgapet mellan utrikes- och inrikes födda elever växer, konstaterades i en rapport från SNS som presenterades förra veckan.
Samtidigt som andelen utrikesfödda elever i årskurs 9 mer än fördubblats till 13 procent det senaste årtiondet har andelen med gymnasiebehörighet fallit från 75 till knappt 60 procent, jämfört med 90 procent behöriga för inrikes födda.
Förklaringen är, enligt SNS, bland annat att de nyanlända barnen är äldre och får kortare tid i skolan. Deras familjer kommer från utvecklingsländer med bristande skolsystem. Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och boendeområde har starkt samband med studiegapet.

Skolsegregationen däremot spelar inte samma roll, enligt de båda forskare som skrivit rapporten.
Att försöka minska segregationen i skolan exempelvis med bussning av elever eller lottning av eftersökta platser är därför troligen inte bästa verktyget för att minska studiegapet mellan utrikes och inrikes födda, menar de.
Därmed avfärdas seriösa förslag om att minska effekterna av det alltmer uppdelade Sverige.
Lottning till eftersökta skolor fanns med som åtgärd för ökad likvärdighet och höjda kunskaper i skolkommissionens delbetänkande förra valrörelsen, men röstades ner i riksdagen av borgerligheten och SD.  Och de båda lärarförbundet vill förbjuda kötider som urval eftersom det styr hur segregerat skolvalet blir.

Den som inte klarar grundskolan förlorar en stor del av sina livschanser.

Ojämlikhetens effekter på studieresultaten vill forskarna istället komma åt bland annat med mer tid i skolan samt breda satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik för de svagpresterande elevernas föräldrar.
Satsningen är nödvändig. Fler barn behöver se mamma och pappa gå till jobbet.
Men endast cirka 10,5 procent av utrikes födda deltar i vuxenutbildning och allra minst erbjuds kvinnorna, trots störst behov.
Arbetslösheten för utrikesfödda ökar och är 27,6 procent för kvinnor födda utanför Europa och för män 24,4 procent.
Så detta hjälper knappast dagens elever utan är mer långsiktigt, vilket också konstateras i rapporten.

Finansdepartementets långtidsutredning från 2019 om möjligheter och utfall i den svenska skolan har en helt annan ansats som tar fasta på hur bristande likvärdighet påverkar elevernas förutsättningar.

Deras analys visar att:

  • »Skolvalet och den växande andelen elever i fristående skolor är en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen, och det är framför allt elever med goda förutsättningar som går i fristående skolor.»
  • Elever med starka förutsättningar oftare går på skolor med högre kvalitet än elever med svaga förutsättningar.
  • Familjebakgrundens betydelse för resultaten har ökat för elever med svaga resultat. Skolsegregation utifrån elevers familjebakgrund ger därför resultatskillnader mellan skolor även i ett system med jämn skolkvalitet.
  • Det finns en betydande spridning i grundskolors uppmätta kvalitet, och därmed stora möjligheter att förbättra (eller försämra) resultaten för elever som byter skola.

Sammanfattningsvis är den »ökade skolsegregationen »problematisk ur ett likvärdighetsperspektiv, när det gäller skolans demokrati och fostransuppdrag och skillnaderna i kvalitet mellan skolor innebär att alla elever inte har samma tillgång till bra skolor.«
Skriver Finansdepartementets experter.
Men skolval och liberala friskoleregler fortsätter bidra till att eleverna får alltmer skilda världar, utan någon enighet om hur utvecklingen ska brytas.

Nu försöker regeringen återigen att få till ett nytt system.
Men gissningsvis kommer det bli samma hårda motstånd, trots att Sveriges världsunika skolmodell helt saknar regler för social blandning och trots forskning som visar att blandade klasser ger bättre resultat.

Det ökade studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever förklaras inte enbart av skolsegregationen, utan också av bakgrund och boende. Fattigdom och klass påverkar. Men saknas dessutom språket har hela familjen ännu ett handikapp. Som statssekreterare Erik Nilsson (S) framhöll har föräldrarnas utbildningsbakgrund stor betydelse och det språkliga kapitalet helt avgörande betydelse.
Sorteringen av elever gör att de som behöver skolan kompensatoriska uppdrag bäst istället hamnar i underläge från början.

Den som inte klarar grundskolan förlorar en stor del av sina livschanser.
Vi får inte ge upp om barnens rätt till en likvärdig skola.

 

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena