#metoo Om din rätt att stanna i Sverige hänger på ditt jobb vågar du antagligen inte anmäla sexuella övergrepp. Detta borde uppmärksammas idag då regeringen kallar viktiga aktörer till möte om #metoo, skriver juristen Sonia Ericstam.
Sexuella övergrepp förekommer på alla sorters arbetsplatser, från Svenska Akademien till byggbranschen. Orsaken till övergreppen är det ojämlika maktförhållandet mellan män och kvinnor.
Under hösten har tusentals vittnesmål med brutal tydlighet visat kvinnors utsatthet på svenska arbetsplatser och Jämställdhetsrevolutionen hösten 2017 har nu gått in i ett skede där makthavare letar efter lösningar. Idag kallar regeringen med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) till sig LO, TCO, Saco, DO, Arbetsmiljöverket, Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och andra viktiga aktörer till möte om vad som måste göras.
Utöver att vara en fråga om kön, är sexuella övergrepp och trakasserier av kvinnor på svenska arbetsplatser en fråga om klass och etnicitet. Namnkunniga kvinnor i maktpositioner har gett MeToo-kampanjen ett ansikte, men kampen måste föras även för dem som inte har en röst.
De senaste veckorna har ljuset riktats mot ett flertal sådana tidigare bortglömda grupper. Prostituerade och missbrukande kvinnor. Kvinnor som lever under hedersförtryck.
En utsatt grupp som däremot fortfarande inte har uppmärksammats är de migrantarbetande kvinnorna. Kvinnor från fattigare länder utanför EU som ofta arbetar i lågkvalificerade serviceyrken.
År 2017 har hittills 3164 kvinnor beviljats arbetstillstånd i Sverige. Dessa kvinnor saknar ofta skyddsnät i form av fackligt medlemskap.
kampen mot sexuella övergrepp måste föras även för kvinnor som inte har en röst.
Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att agera mot sexuella trakasserier, men vad hjälper det om det är arbetsgivaren själv som trakasserar? Relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är ett ojämlikt maktförhållande. För en arbetare som befinner sig i Sverige på ett uppehållstillstånd knutet till en specifik arbetsgivare är detta maktförhållande än mer ojämlikt.
Och råkar arbetaren dessutom vara kvinna drabbas hon allra hårdast.
Sedan 2008 kan en person som fått sin asylansökan avslagen i vissa fall ansöka om ett arbetstillstånd för att få stanna i Sverige.
Denna möjlighet har skapat en särskilt utsatt grupp arbetare på den svenska arbetsmarknaden – den med ett upplevt skyddsbehov.
Allting tyder på att migrantarbetande kvinnor i lika stor utsträckning som andra kvinnor är utsatta för sexuella övergrepp och trakasserier på arbetsplatsen. Däremot är det osannolikt att de anmäler eftersom de, om de blir av med anställningen, riskerar att behöva lämna landet.
Särskilt osannolikt är det om de flytt det land de tvingas resa tillbaka till.
Regeringen presenterade nyligen en utredning om migrantarbetares ställning på arbetsmarknaden. Syftet har varit att undersöka hur utbrett utnyttjandet av denna grupp är. I utredningen berörs inte kvinnors särskilda utsatthet.
I spåren av MeToo får vi hoppas att regeringen väljer att även ta denna grupps situation på allvar. Arbetsmiljölagen gäller på samtliga svenska arbetsplatser men den vars rätt att vara i Sverige är knuten till anställningen gör sig antagligen inte gärna obekväm på jobbet.
Även för svenska kvinnor, som inte riskerar att behöva lämna landet om anställningen avslutas, har den gällande lagstiftningen visat sig vara otillräcklig. Vilket skydd ger den då i praktiken den mongoliska kvinnan som utsätts för övergrepp på sin arbetsplats?
Denna fråga bör ministrarna och arbetsmarknadens parter diskutera när de ses idag.
Sonia Ericstam är jurist och masterstudent i International Human Rights Law vid Raoul Wallenberg-institutet. Går Aftonbladet och LO:s ledarskribentutbildning
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
