Ett hållbart skattesystem är en förutsättning för en hållbar välfärd. Förhoppningsvis har LuxLeaks och SwissLeaks klargjort den saken, skriver Gunilla Andersson.
Först kom LuxLeaks – och sen SwissLeaks. Vad har vi lärt av avslöjandena? Kort och gott att världen är upp- och ner.
Visselblåsarna Antoine Deltour och Hervé Falciani jagas som brottslingar, trots att deras ”brott” är något så hedervärt som viljan att synliggöra omfattande skattefusk och att skipa rättvisa. Enligt samma upp- och nervända logik blir kommuner som i sin upphandling vill utesluta företag som utnyttjar skatteparadis för skatteflykt stämplade som lagbrytare – med hänvisning till Lagen om offentlig upphandling.
Tack vare visselblåsarna finns nu tydliga bevis på att såväl revisionsfirmor som banker och stater aktivt hjälper mångmiljonärer och storbolag att nolltaxera.
I denna upp- och nervända värld måste vi andra betala mer i skatt för att samhället ska fungera.
Det är dags för en ny logik. Det är dags för ett rättvist och hållbart skattesystem. Det är nödvändigt och dessutom fullt möjligt, även i en globaliserad ekonomi som i dag är full av skattetekniska kryphål.
Först och främst gäller det såklart att EU fastställer att den typ av skatteupplägg som Luxemburg, Schweiz och även andra länder erbjuder är olagliga. Följaktligen ska också banker och revisionsfirmor som blivit en del av skattesmitarindustrin ställas till svars.
Sen behövs ett regelverk som kan parera storbolagens trixande med bokföringen. En multinationell koncern kan idag nolltaxera genom att bokföra vinsten i dotterbolag registrerade i skatteparadis, medan kostnaderna bokförs i de länder där skatten är högre. För att komma till rätta med det har Tax Justice Network i tio år drivit på för att multinationella koncerner ska utkrävas en land-för-land-rapportering med uppgifter om exempelvis omsättning, antal anställda och vinst i varje land de har verksamhet. Nästa steg är ett beslut om att koncernens vinst ska beskattas i respektive land i proportion till den faktiska verksamheten där.
Ikea är pionjär inom skattesmitarbranschen. Nästa gång vi shoppar på Ikea kan vi lämpligen framföra samma budskap som den brittiska gräsrotsrörelsen UK Uncut framför till företag som Starbucks och Vodafone: Pay your taxes!
I Storbritannien har flera skattefifflande storföretag bjudits in till parlamentet för tuffa utfrågningar. Något för den svenska riksdagen att ta efter.
Även riskkapitalbolagen som håller på att ta över välfärden i Sverige figurerar i LuxLeaks. De tio största välfärdskoncernerna, varav åtta ägs av riskkapitalbolag, gjorde en (skattefinansierad) vinst på 2,4 miljarder kr det senaste räkenskapsåret. En vinst som inte går till välfärden.
Business och skatteflykt har blivit huvudregeln i välfärden – inte undantaget.
Därför är det dags för en ny logik. Regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet om stopp för vinstintresse i välfärden var ett utmärkt initiativ och helt i linje med vad en majoritet av sympatisörerna till samtliga riksdagspartier anser. Samtliga partier rekommenderas därför att lyssna mer på medborgarna och mindre på välfärdsbolagens lobbyister när det är dags att gå till beslut i frågan.
EU:s nya upphandlingsdirektiv förstärker möjligheten att ställa krav på till exempel kollektivavtal och miljöhänsyn. När direktivet nu ska implementeras i svensk lag bör även skatte-etiken finnas med, exempelvis i form av krav på land-för-land-rapportering. Något som för övrigt också platsar i LOV.
Ett ännu effektivare sätt att minska risken för skatteflykt är såklart att återta verksamheter i offentlig regi.
Ett hållbart skattesystem är en förutsättning för en hållbar välfärd. Skattedumping länder emellan förlorar alla på. Förhoppningsvis har LuxLeaks och SwissLeaks klargjort den saken.
Gunilla Andersson, Nätverket för gemensam välfärd
Fotnot: Lokalpolitiker från hittills sju länder samverkar via Upprop för skatteparadisfria kommuner och regioner
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
