Kampanjen #metoo visar hur viktigt det är att jobba mot skadliga, stereotypa könsroller. Därför uppmanar vi regeringen att uppvärdera arbetet med jämställdhet i förskola och skola genom genuspedagogik och normkritisk pedagogik, skriver Lina Stenberg, Tankesmedjan Tiden och Maria Hulth på organisationen Jämställt.
Det finns inget naturligt i sexuella kränkningar. Att det främst är män som utsätter kvinnor för övergrepp handlar om att vi alla matas med bilder kring hur män och kvinnor ska vara.
Våra barn övar på dessa roller som vuxna spelar och barnen gör det som förväntas av dem.
När #metoo sprider sig som en löpeld över världen har tusen och åter tusen kvinnor öppnat upp och spridit vittnesmål om sexuella övergrepp, trakasserier, kränkningar och våldtäkter.
Det som vi egentligen alla redan visste om har fått ord och ansikten. Det som många har skämts för och gömt undan, har kommit upp i ljuset.
Det finns en lösning på problemet, inte för den nuvarande vuxna generationen men för den som kommer efter. Vi kan göra så att våra barn i framtiden inte behöver en kampanj som #metoo.
Vi kan göra så att våra barn i framtiden inte behöver en kampanj som #metoo
Det är bra att det genom kampanjen kommer fram vad som faktiskt händer hela tiden i flickor och kvinnors vardag. Hur halva befolkningen i så stor grad styrs av rädslor och hur mycket vi anpassar våra liv för att undvika och undkomma.
Det är också bra att rättsväsendet tar tag i detta. Att en samtyckeslagstiftning är på väg och att samhället bättre prioriterar övergrepp.
Men vi måste samtidigt jobba med orsakerna till alla dessa övergrepp. Det finns metoder och det finns sätt att undvika de extremt stereotypa könsroller som vi redan som barn växer in i. Det går att forma våra minsta in i andra sätt att vara mot varandra och i sig själva.
För vi kan göra detta till något som framtidens barn bara behöver läsa om i historieböckerna. Genom att jobba aktivt med jämställdhet i förskolan och skolan kan vi rädda en hel generation.
Det är viktigt att på allvar titta på de normer och föreställningar som leder till att alltför många pojkar växer upp och blir förövare.
Det räcker inte med nolltoleranser, vi måste gå till botten med vad det är som gör att vissa tror sig ha rätten till andras kroppar.
Forskning kring genuspedagogik och normkritisk pedagogik är entydigt positiv.
Genuspedagogik handlar om att ge barn möjligheter, inte begränsningar. Med traditionella könsmönster har pojkar och flickor ett begränsat handlingsutrymme, känslomässigt, i rörelser, handlingar och i aktiviteter.
När begränsningarna upphävs ser vi de friheter som barnen upplever.
Friheter att själva få välja vilka de är, att få möjlighet att kunna välja de olika positiva egenskaper som traditionellt har setts som antingen maskulina eller feminina. Och självklart slippa fostras in i negativa roller med våld och maktfullkomlighet.
Genom att jobba aktivt med jämställdhet i förskolan och skolan kan vi rädda en hel generation.
Den yttersta konsekvensen av ett gediget arbete med genus och normer, både i förskolan och skolan, är att barnen på riktigt lär sig att respektera varandra och sig själva. Oavsett kön lär vi dem att vi alla är jämlika, alla har samma rättigheter. Alla bestämmer över sin kropp. Alla har sitt okränkbara värde.
Att jobba med jämställdhet i förskola och skola tas fortfarande inte på allvar. Många tror att de redan har ett genusperspektiv eller ser det som ett onödigt måste.
Det finns även många som missuppfattar vad genuspedagogiken innebär, att det handlar om att alla ska bli likadana och att inga kön ska få finnas. Den här nidbilden är väldigt olycklig och visar på hur dålig förståelse det finns kring vad genuspedagogiken kan bidra med.
Särskilt när det kommer till att lära våra barn att inte kränka varandra, att värdesätta sin egen kropp, att säga nej och att ta ett nej. Helt enkelt att motverka de invanda roller som senare i livet resulterar i sexuella trakasserier och övergrepp.
Det som framkommer i kölvattnet av #metoo visar hur viktigt det är att jobba mot skadliga, stereotypa könsroller. Där övergrepp och trakasserier blir främmande för nästa generations vuxna.
Därför uppmanar vi regeringen att uppvärdera arbetet med jämställdhet i förskola och skola genom genuspedagogik och normkritisk pedagogik. Att prioritera detta i lärarutbildningar och i skollag och läroplaner.
Lina Stenberg är kommunikationschef Tankesmedjan Tiden
Maria Hulth är expert på normkritik och jämställdhet på Jämställt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
