I dag, på Transgender day of remembrance, vill vi uppmärksamma alla som fallit offer för transfobiskt våld i Stockholm, skriver Gita Nabavi, gruppledare Feministiskt initiativ.
I Stockholm ska ingen behöva vara rädd för våld.
Varken på gatan, på arbetsplatsen eller i sitt hem. Men att öppet leva som transperson är förenat med våld. Kränkningar, självmordstankar och diskriminering är vardag för transpersoner.
Nyligen presenterade Folkhälsomyndigheten en rapport som visar att var tredje transperson har övervägt att ta sitt liv. Hälften uppger att de blivit utsatta för kränkningar de senaste månaderna. På grund av risken att utsättas för våld avstår många transpersoner från aktiviteter.
I dag vill vi uppmärksamma alla som fallit offer för transfobiskt våld i Stockholm. Arbetet med att implementera transpersoners rättigheter i stadens verksamheter är ett sätt att minnas alla dem, och för att det en dag ska vara möjligt för transpersoner att leva i ett liv i frihet från våld.
Stockholms stad har inrättat Rådet för mänskliga rättigheter. Rådet ska bevaka hur staden lever upp till våra internationella åtaganden och konventioner. Rådet ska peka på brister i våra verksamheter och föreslå åtgärder som gör att vi kan tillgodose alla våra invånare sina grundläggande rättigheter.
Framför allt ska Rådet öka kunskaperna om mänskliga rättigheter i våra verksamheter.
Skolan är ett exempel på kommunal verksamhet som dagligen kan arbeta med att implementera våra rättigheter. Trots att skolan har i uppdrag att främja alla människors lika värde vet vi att det kan vara en otrygg plats för hbtq-personer att vistas på.
Genom att stärka elevhälsan med särskild kompetens inom hbtq, genus- och normkritik kan vi arbeta preventivt och också uppmärksamma unga transpersoner med psykisk ohälsa. Ett program för att öka hbtq-kompetensen i skolorna och normkritisk kompetens hos lärare ökar också förutsättningarna för att kunna erbjuda unga transpersoner rätt stöd.
Transpersoner drabbas inte bara av våld utan också av osynliggörande och okunskap. Tvåkönsnormen avspeglas till exempel inom arbetet mot våld i nära relationer.
Våld i nära relationer handlar i hög utsträckning om mäns våld mot kvinnor, men drabbar också personer i samkönade relationer och transpersoner. Därför ska personal som arbetar stödjande och våldsförebyggande ha hbtq- kompetens.
Där ska transpersoners situation särskilt uppmärksammas för att säkra ett likvärdigt stöd som för cis-personer. Personalen ska kunna erbjuda våldsutsatta transpersoner ett bemötande utifrån särskild kompetens om transpersoners situation.
Med Rådet för mänskliga rättigheter på plats har vi möjlighet att utbilda och följa upp arbetet med icke-diskriminering i stadens verksamheter. En viktig pusselbit för att trygga transpersoner säkerhet och rörlighet i staden är det våldsförebyggande arbetet med normer och värderingar.
Stockholm ska vara en stad där tvåkönsnormen inte får dominera på bekostnad av transpersoners säkerhet. En stad där alla har rätt att uttrycka sin könstillhörighet utifrån egen önskan och där transpersoner kan leva utan rädsla för hot och våld.
Gita Nabavi, ordförande i Rådet för mänskliga rättigheter och gruppledare i Fi
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
