ledare Den kollapsade glaciären i Himalaya är bara ett av tecknen på dramatiska klimatförändringar i världen. Men många kommer smygande istället för som plötsliga katastrofer.
Himalaya, världens högsta bergskedja, brukar kallas världens tak. Världens vattentorn är förmodligen en bättre beteckning.
Luft som värms upp kring ekvatorn över Indiska oceanen kyls och faller ner som snö mot Himalayas höga bergssluttningar. Snön lagras i glaciärer, och förvandlar bergsmassivet till en jättelik vattenreservoar. Här rinner den indiska subkontinentens viktigaste floder upp, och försörjer jordbruket med vatten även under årstider när det inte regnar. Smältvattnet från Himalaya är avgörande för hundratals miljoner människor som bor längs med några av Asiens största floder: Brahmaputra, Ganges, Indus.
Den globala uppvärmningen har gjort Himalayas glaciärer allt mer instabila, och i söndags skedde det som vi vet kommer att ske allt oftare: en glaciär kollapsade. En störtflod av smältvatten från Nanda Devi-glaciären rasade ner genom Dhauligangaflodens djupa dalgång. Bilder visar en skummande vägg av vatten som raserar en kraftverksdamm som om den var byggd av tändstickor. Vattenmassorna slet med sig ytterligare ett vattenkraftverk och raserade byar och broar längs med floden som rinner genom den indiska delstaten Uttarakhand innan den mynnar i Ganges.
Bortom de materiella skadorna, och det hundratal människor som befaras ha omkommit, finns en ännu större skada. Tillsammans med kraftverkens dammar är själva glaciärerna en slags vattentankar. När de töms ökar risken för torka, vilket hotar försörjningen för miljoner.
Jordens isar smälter allt snabbare. Vår planet har förlorat 28 biljoner ton is sedan 1994. 28 biljoner ton is skulle kunna täcka hela Storbritannien med ett hundra meter tjockt istäcke. Och då har avsmältningen enligt de flesta forskare bara börjat.
Störtfloden i norra Indien är en sådan dramatisk händelse som får oss att titta till, och för en kort stund rikta blickarna och strålkastarljuset mot klimatförändringarnas konsekvenser.
Vi har mycket svårare att få syn på de minst lika dramatiska förändringar som kommer smygande i klimatförändringarnas spår. Vatten är liv heter det, och vatten är fred. Från Mellanöstern till Kashmir är brist på vatten en ständig källa till konflikter.
Framtidens klimatflyktingar kommer att komma från öar som dränks när den smältande polarisen får havsvattennivån att stiga, och från världens alla kustnära städer som måste flyttas när vallar inte längre kan hålla havet borta. Men faktum är att torka kanske kommer att vara en ännu viktigare orsak till att klimatförändringarna tvingar människor på flykt.
Världens just nu största flyktingkatastrof är Syrien. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR befinner sig 5,6 miljoner människor från Syrien på flykt, de flesta i grannländerna Libanon, Jordanien och Turkiet. Ytterligare drygt sex miljoner människor är internflyktingar. Konflikten i Syrien är oerhört komplex, men faktum är att den syriska flyktingkatastrofen är ett exempel på en klimatflyktingkatastrof.
Konflikten har varit särskilt allvarlig i norra och nordöstra Syrien, landets brödbod, som drabbats av upprepade och allt längre perioder av torka. När skördarna blev mindre tvingades människor att söka sig från landsbygden till städerna. Där steg både arbetslösheten och priset på bröd, liksom missnöjet. I Tunisien kunde människors missnöje kanaliseras i en demokratisk revolution, den arabiska våren. I Syrien möttes demonstranter med brutalt våld som eskalerade till den konflikt som nu har hållit på i ett decennium.
Vem bär ansvaret för störtfloden i Uttarakhand? Inte vädergudarnas nyckfullhet, utan ytterst alla vi som påverkar klimatet med vårt sätt att leva, äta, klä oss och resa.
Hur det ansvaret ska utkrävas är en av vår tids viktigaste och svåraste frågor. Allt fler miljöorganisationer har valt att gå den juridiska vägen, och ställa regeringar inför rätta. I Sverige har företrädare för både LO och Palmecentret ställt sig bakom svenska End Ecocides krav på en internationell ekocidlagstiftning – en lag mot storskalig miljöförstöring.
Ytterligare ett initiativ är Auroramålet, en grupp barn och ungdomar som i en allians med klimatforskare och studenter bestämt sig för att stämma svenska staten för att man bryter mot internationella klimatöverenskommelser, som Dagens Arena berättade om igår.
Ett liknande mål mot den nederländska regeringen tvingade Vattenfall att stänga ett kolkraftverk i Amsterdam i förtid. Om Auroramålet kommer att bli framgångsrikt? Konsekvenserna kommer att vara kännbara ända till Himalaya.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
