Ledare Konflikten i Jemen har kallats för det glömda kriget. Nu hotas läget för invånarna att förvärras på grund av uteblivet vete från Ukraina. Sveriges engagemang för Jemen måste fortsätta.
I Jemen har kriget pågått sedan slutet av 2014. Det har lett till en av världens värsta humanitära katastrofer. Över 100 000 människor har dödats i militära strider och ännu fler i svältkatastrofer orsakade av kriget. Fyra av fem invånare i landet är idag beroende av internationell nödhjälp, som mat och mediciner. Kriget i Jemen är ett exempel på ”war by proxy”.
Befolkningen i splittrad mellan sunni- och shiamuslimer, men orsaken till att landets inre motsättningar blivit så våldsamma beror på att landet är ett slagfält för utländska krafter. Huthirebellerna backas upp av Iran, även om den iranska statsledningen förnekar detta. Jemens regering får stöd av Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Moayn är ett av 400 000 barn som riskerar att dö av undernäring
Även USA och Storbritannien har tidigare försett de yemenitiska regeringsstyrkorna med vapen och USA håller Saudiarabien under armarna. Under ytan handlar striden om huruvida Iran eller Saudiarabien ska vara den mäktigaste staten i regionen och där Förenade Arabemiraten också vill vara med i spelet. I realiteten har det lett till att Jemen delats upp i två enklaver. Båda sidorna i konflikten anklagas för krigsbrott och för att tysta journalister och oberoende medier.
Nu riskerar det ryska angreppet på Ukraina att ytterligare förvärra läget för invånarna i Jemen. Ryssland och Ukraina står för nästan en tredjedel av världens veteproduktion och Jemen hör till de länder i världen som är särskilt beroende av leveranserna från Ukraina. Kriget i Ukraina hotar att slå ut landets inhemska produktion, omöjliggöra transporter och driva upp priserna på bland annat vete. En aspekt av transportfrågan är att alla ukrainska män mellan 18 och 60 år har beordrats att stanna i Ukraina och delta i landets försvar. Det har redan skapat en brist på sjömän som drabbar leveranser med fartyg.
Den ansvarige för World Food Program (WFP) i Jemen, en av de stora nödhjälpsorganisationerna, säger att organisationen minskade på matbiståndet redan under början av året på grund av pengabrist. Nu kan läget förvärras för de fem miljoner människor som är beroende av livsmedel från WFP. ”Att skära ned ransonerna vid den här tidpunkten är att sätta de allra mest sårbaras liv på spel”, säger företrädaren från WFP.
I dagarna gjorde även SvT:s utsända reporter Stina Blomgren ett reportage om fasorna i krigets Jemen. TV-tittarna får bland annat möta anhöriga till Moayn Sultan, en åtta månader gammal pojke som i dag väger mindre än när han föddes. Moayn är ett av 400 000 barn som riskerar att dö av undernäring. En av slutsatserna i inslaget är att det fortfarande finns mat i landet, men att fattiga människor inte har råd att köpa den.
I dag överskuggas nyhetsrapporteringen i vår del av världen av det fasansfulla kriget i Ukraina. Men låt oss för den skull inte glömma andra väpnade konflikter som pågår och där det utdragna kriget i Jemen kanske är det allra värsta. Sverige har hittills varit starkt engagerat i kriget i Jemen.
Utrikesminister Ann Linde har rest till landet och 2020 var hon den första utländska minister på fem år som besökte den sönderbombade hamnstaden Aden. Sverige har också i har varit organisatör av både givarkonferenser och fredssamtal.
Detta svenska engagemang för Jemen bör fortsätta.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
