DEBATT Att politiker skriker efter hårdare straff men inte för en diskussion om hur behandlingsarbetet ska gå till är olyckligt. Kriminalvårdarnas arbete behöver synas mer i debatten, skriver Kristin Andersson, yrkesverksam inom Kriminalvården och politiskt aktiv i Socialdemokraterna.
Kriminalvårdares arbete på anstalt behöver lyftas i den politiska debatten.
Innan, eller åtminstone parallellt, med att politiker skriker efter hårdare straff måste en diskussion föras kring behandlingsarbetet på anstalterna även på politisk nivå. Idag tar den diskussionen slut vid högre straff och det tycks för politikerna oväsentligt att diskutera själva innehållet i fängelsestraffen. Detta glapp är olyckligt och för mig, som chef på en anstalt, blir jag bestört av att ingen nämner mina medarbetares arbete – kriminalvårdarna.
Jag skriver denna artikel utifrån mitt kriminalpolitiska engagemang och ideologi där jag anser att kriminalvårdares möjligheter till att jobba med behandling på anstalt måste bli ett naturligt inslag i den kriminalpolitiska debatten. Kriminalvårdare ingår i en starkt hierarkiskt organisation, en politiskt styrd sådan. För att förändring av deras arbete ska vara möjlig krävs en diskussion som ni, politiker, är ansvariga i att föra.
Kriminalvårdares arbete behöver höras mer i den kriminalpolitiska debatten, och den debatten är ni, politiker, ansvariga i att föra och om inte innan så åtminstone parallellt med diskussionen om hårdare straff!
Årligen utbildas flera hundra kriminalvårdare och därmed investeras miljarder på detta yrke. Trots utbildning för att arbeta för Kriminalvårdens vision ”Bättre ut” är det otroligt svårt för kriminalvårdare att arbeta på ett sådant sätt med klienterna på anstalt. Varför? Jo, för att kriminalvård i anstalt kämpar i motvind, dels med den fängelsekultur som råder med stora grupper intagna, en stark rådande machokultur och ett ”vi och dom” som kan hindra i kontakten mellan vårdare och klienterna och som också kan försvåra för den enskilde att visa sin vilja till förändring. Detta är vad årtionden av forskning har visat.
Det är oansvarigt att föra en debatt kring högre straff men inte diskutera strategier, metoder och konkreta åtgärdsplaner för hur kriminalvården ska få hjälp att bryta denna kultur som där råder. Jag är helt säker på att detta arbete börjar med kriminalvårdarna. Det är de som har den dagliga kontakten med klienterna och deras arbete måste lyftas i debatten!
Vi måste säkerställa nya vägar för att behandling blir en del av ett fängelsestraff där kriminalvårdare har en mycket större del än de har idag. Till detta behövs högre status i kriminalvårdaryrket. Hos de engagerade kriminalvårdarna finns det en vilja att arbeta på ett sätt som innebär mer behandlingsinriktat arbete än de har idag. Kriminalvården håller i detta nu på att utföra en guide till goda samtal för kriminalvårdare, vilket är ett steg i rätt riktning. Ett professionellt klientnära arbete är något Kriminalvården ständigt arbetar mot men arbetet måste också lyftas i debatten på politisk nivå.
Vi arbetar för att samtals- och behandlingsmetoder ska bli en naturlig del för både kriminalvårdare och klienterna på anstalter runt om i Sverige men vi behöver mer resurser och bättre förutsättningar för att kunna bedriva detta i den anstaltskultur som råder. Vi behöver mer personalresurser. Vi behöver mer resurser för att vidareutbilda och öka kompetensen hos kriminalvårdare och för att öka lönerna. Vi behöver mer resurser för att kunna höja statusen i yrket och på så vis visa på den potential för återfallsförebyggande arbete som kan byggas in i kriminalvårdaryrket.
Kriminalvårdares arbete behöver höras mer i den kriminalpolitiska debatten, och den debatten är ni, politiker, ansvariga i att föra och om inte innan så åtminstone parallellt med diskussionen om hårdare straff!
Kristin Andersson, yrkesverksam inom Kriminalvården och politiskt aktiv i Socialdemokraterna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
