Gör inte kongressen till partiledarval 

söndagskrönikan Efter två mandatperioder med det svåraste parlamentariska läget sedan demokratins införande behöver Socialdemokraterna en riktig diskussion om politik. Det har kostat på att leda landet, skriver Veronica Palm.

Jo, det ska väljas en ny partiordförande på S-kongressen i november, men inte bara. Inte i närheten av bara. Kongressen ska också staka ut den politiska riktningen, vässa inriktningen inför valrörelsen och fatta beslut om 7000 förslag från medlemmar runt om i landet.

Efter två mandatperioder med det svåraste parlamentariska läget sedan demokratins införande är just en riktig diskussion om politik vad det socialdemokratiska partiet behöver. Jag skulle inte säga att man har regerat sönder sig, men det har kostat på att leda landet. Det tär att ägna all sin kraft åt att försöka hitta kompromisser som håller den allt med brunblå högern borta från makten. Jag måste säga att Stefan Löfven har gjort det med den äran, tryggt och framgångsrikt. Men som sagt, det tär. På de som sitter i de ständiga förhandlingarna så klart, med också på det socialdemokratiska partiets självförtroende och på väljarnas tillit till det. Många undrar, med viss rätta: Vad vill socialdemokraterna ha makten de så nogsamt förvaltar till? Vad vill de egentligen åstadkomma för framtiden?

Om det måste kongressen handla, om politik och riktning. För det saknas inte uppgifter för ett socialdemokratiskt parti. Den eskalerande klimatkrisen kräver en radikal omläggning för att bara dämpa utvecklingen. Pandemin visade tydligt att vård och omsorg brottas med brister och underfinansiering. Trygghetsförsäkringarna är allt för otrygga för den som råkar bli sjuk eller bli av med jobbet. Skolan fortsätter gallra och lämna efter sig barn och unga utan fullgoda kunskaper. Pensionssystemet håller inte måttet. Den ekonomiska ojämlikheten fortsätter öka. Och jämställdheten, vi måste ta steg fram för att förbättra jämställdheten på alla plan. Om det, och mycket mer, måste en partikongress handla.

Du måste veta vilken utgångspunkt du går in i en förhandling med.

Jag är inte dummare än att jag kan räkna mandat och förstår att det under överskådlig framtid kommer att krävas kompromisser. Jag tycker dessutom att det finns en egenvärde i att spräcka den fördummande blockpolitiken och att bredda vänsterns planhalva, även om det innebär eftergifter. En bredare förankrad reform har större förutsättningar att leva kvar längre, och kring de riktigt stora frågorna finns det goda skäl att söka så brett stöd som möjligt. Men om socialdemokratin ska vara en del av den här processen krävs tydlighet. Du måste veta vilken utgångspunkt du går in i en förhandling med. Både för att visa motståndare, medspelare och väljare dina ambitioner, men också för att det ger en större chans till ett bättre utslag.

För att de fina orden om frihet och jämlikhet ska vara värda något krävs en tydlig riktning och en reformagenda som tar oss en bit på vägen. En kongress är tillfället att ta dessa steg. Det vore sorgligt om det överskuggades av det, i och för sig viktiga, partiledarvalet. Om kongressen får vara just en kongress, inte ett konvent, då kan det här bli riktigt bra. Med fokus på politiken, våga dra ut linjerna och mejsla fram några större prioriterade reformen kan socialdemokratin återupprätta förtroende som en progressiv kraft för förändring. Det kan vrida dagordning för det politiska samtalet och fånga upp den oro som finns runt om i landet. En befogad oro för framtiden som socialdemokratin skulle kunna ge svar på, ett svar med egna tydliga idéer för att ta sig ur träsket av kortsiktiga lösningar och fördomar kring vad människor egentligen oroas för.

Så låt kongressen lägga fokus på politikens innehåll. Den egna politikens innehåll med en färdplan för jämlikhet. Det kan ge organisationen och valrörelsen en injektion som bär uppåt. Det blir också en styrka för den nya partiledare som väljs. Och det är hon värd.

Veronica Palm är f d riksdagsledamot för S, och beskriver sig själv som ”Feminist, antirasist och mycket snällare än somliga tror”