Den svåra frågan inför de kommande förhandlingarna kvarstår. Vad är viktigast – stora nedskärningar eller ett väl fungerande EU, skriver EU-politiker Göran Färm i replik till Hökmark.
Gunnar Hökmark beskriver de förslag jag kritiserar som ”ett nej till utgiftsökningar”. Det finns olika sätt att räkna och jämföra. Men det förslag som både jag och regeringen kritiserar – från olika utgångspunkter – beskrives av det cypriotiska ordförandeskapet som en nedskärning med 50 miljarder euro över sju år (ca 5 %) jämfört med EU-kommissionens förslag. De beskriver det som en startpunkt som ska ökas på med ytterligare ”sizeable reductions” (betydande nedskärningar) de kommande veckorna.
Om detta har EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) sagt: ”Vi måste skära tre–fyra gånger så mycket”! Då kan inte ens Hökmark hävda att det bara handlar om ”nej till utgiftsökningar”. Då är det rejäla nedskärningar vi talar om, kanske till och med ”brutala”!
Medierna har uppfattat saken rätt, mot bakgrund av rubriker som ”Sverige offside i EU:s miljardstrid” och ”Sweden emerges as top EU budget hawk” (”Sverige träder fram som ledande EU-budgethök”).
Hökmark siktar in sig på att Socialdemokraterna i riksdagen inte håller med mig. Det kan vara sant, men skillnaden mellan mig och mitt parti är klart mindre än skillnaden mellan Hökmark och den EPP-grupp (moderater och kristdemokrater) i Europaparlamentet där han själv är vice ordförande.
Jag är övertygad om att socialdemokratin kan hålla två bollar i luften, och inse att försvar av Sveriges intressen både handlar om att kämpa för en rimlig avgiftsnivå, se till att vi får ett bra återflöde och att EU börjar bedriva en politik som inte bara inriktas på åtstramning, utan också på investeringar, jobb och tillväxt.
Sverige kan inte ta sig ur jobb- och varselkrisen på egen hand, det krävs också tillväxtpolitik i EU. Vi är exempelvis överens om – till skillnad från Hökmark – att försvara EU:s strukturfonder och deras roll för utvecklingen i Sveriges utsatta regioner och befolkningsgrupper.
När Hökmark påstår att parlamentets krav på en ”kraftigt ökad flerårsbudget” (han talar om 6 procent, men glömmer nämna att det är över sju år, det vill säga mindre än en procent om året) skulle avvika från alla andra offentliga budgetar i EU har han fel. Paradoxalt nog medger Hökmark det själv: ”medlemsstaternas utgifter har växt snabbare än EU:s…”! Så är det! Både parlamentet och kommissionen har jämfört och finner att några få nationella budgetar ökar mindre, men de allra flesta mer. EU:s budget faller som andel både av de offentliga utgifterna och BNI i EU.
När Hökmark misskrediterar regionalstödet för att det skulle ”konservera en gammal tids strukturer” har han också fel. Strukturfonderna har genomgått omfattande reformer och förslagen för nästa period innebär just det Hökmark efterlyser – ”tillväxt, infrastruktur och forskning”.
Vad gäller profilen på budgeten är vi överens, med undantag för Hökmarks förlegade bild av strukturfonderna. Men att åstadkomma den profilen – mindre jordbruksstöd, mer FoU, innovation, utbildning, infrastruktur – blir helt omöjligt med de drastiska nedskärningar Hökmark och regeringen kräver. Att EU skulle kunna nå enighet om att ta så mycket pengar från jordbruket, ovanpå de nedskärningar av jordbruksstöden som kommissionen föreslår, finns inte på kartan.
Så den svåra frågan inför de kommande förhandlingarna kvarstår: vad är viktigast – stora nedskärningar eller ett väl fungerande EU med kapacitet för solidaritet, offensiv tillväxtpolitik och för att bygga en väl fungerande inre marknad? Vad tycker regeringen?
Göran Färm, europaparlamentariker (S)
Vice ordförande och talesperson i budgetfrågor för den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
