I stället för att låta Sverige visa vägen för andra länder vill Naturvårdsverket lösa klimathoten med kärnkraft, utsläppshandel och koldioxidavskiljning. Det skriver Martina Krüger, Greenpeace.
Kort innan FN:s klimatförhandlingar i Doha publicerades två viktiga rapporter. Den ena, från Världsbanken, beskriver tydligt varför vi måste agera kraftfullt för att förhindra att medeltemperaturen i världen stiger med 4 grader. Det skulle helt enkelt innebära en katastrof, en total kollaps av såväl ekologiska som ekonomiska system.
Den andra rapporten kom från International Energy Agency, ett organ inom OECD, med budskapet att om vi vill undvika detta katastrofscenario måste vi dramatiskt styra om vår energiförsörjning. 80 procent av alla kända fossila bränslen måste stanna kvar i marken om vi vill ha en chans att hålla oss under 2 graders uppvärmning. Med dagens system kan vi ha förbrukat den budgeten om 15 år. Vi har ingen tid att förlora. Omställningen måste börja nu, både i Sverige och i resten av världen.
Dagarna efter FN:s klimatförhandlingar i Doha presenterade Naturvårdsverket underlaget till ”Färdplan 2050”, en färdplan som ska visa hur Sverige ska möta dessa utmaningar.
Trots att både Världsnaturfonden och Greenpeace har gett Naturvårdsverket detaljerade förslag för hur Sverige ska ställa om till ett 100 procent förnybart energisystem före 2050 utreds detta scenario inte alls i Naturvårdsverkets färdplan.
I stället för att låta Sverige visa vägen för andra länder vill Naturvårdsverket lösa klimathoten med kärnkraft, utsläppshandel och koldioxidavskiljning. Business as usual förpackat i nygammal terminologi. Sverige utan kärnkraft beskrivs som kostsamt.
Tyvärr underminerar Naturvårdsverket helt den gröna omställning som precis har börjat få fart i Sverige. En omställning till ett smart energisystem som både svarar på klimatproblem och samhällets behov av trygg, effektiv och lönsam energiproduktion och som dessutom skapar nya jobb och säkrar energiförsörjningen till den elintensiva industrin.
Greenpeace har presenterat ett förslag om hur 84 procent av elen skulle kunna vara förnybar redan 2020. I vårt förslag fasas fossila bränslen och kärnkraft ut till förmån för resoluta satsningar på energieffektivitet och successiv utbyggnad av förnybara energislag under en tidsperiod på 40 år.
En av de viktigaste slutsatserna i vårt förslag är att denna omställning också skulle bli samhällslönsam. Eftersom energiproduktion från förnybara källor tar bort de flesta löpande bränslekostnader innebär en omställning besparingar på 1 miljard euro per år.
De uteblivna bränslekostnaderna kompenserar för de initialt högre investeringskostnaderna för förnybar energiteknik. Nya officiella prisuppgifter för byggandet av ny kärnkraft ligger dessutom ungefär tre gånger högre idag än när Finland godkände byggandet av reaktorn i Olkiluoto. Ny kärnkraft är dyrt.
En omställning innebär också nya gröna arbetstillfällen. Förnybara energisektorn uppskattar själva att de skulle kunna skapa så mycket som 60 000 nya jobb till 2020. Förutsättningarna för att ställa om vårt energisystem har aldrig varit bättre. En vision om 100 procent förnybar energi i Sveriges färdplan 2050 är inte bara avgörande för att stävja de globala klimatproblemen. Det lägger även grunden för en ny arbetsmarknad och en grön ekonomi som kan göra Sverige till en hållbar framtidsnation.
Sverige, liksom resten av världen, är i behov av en ambitiös och tydlig färdplan som är inspirerad av hållbarhet. För att möta klimathoten behövs målbilder som allmänheten kan identifiera sig med och politiska beslut som tydligt visar hur vi kommer dit.
Det hela är glasklart. Vi har inte råd att lyssna till kortsiktiga ekonomiska intressen som tycker att det är ett problem att Sverige och Europa har mer ambitiösa klimatmål än resten av världen.
Sverige måste visa politiskt ledarskap, mod och framtidstro. Vi kan inte ändra vetenskapen. Uppvärmningen sker vare sig vi vill eller inte, men vi kan ändra politiken. Vi kan ställa om till en hållbar framtid.
Martina Krüger, klimat- och energiexpert Greenpeace
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
