Grön fasad för smutsiga affärer

Ord som klimatsmart och grön verkar ännu kunna kollra bort allt från prestigeuniversitet som KTH, myndigheter som Vinnova till stora investerare. Bakom fasaden kan gömma sig gammal teknik, brottslighet och budförare utan körkort som tjänar 13 kronor per leverans.

Grönt är inte alltid skönt. Att sälja in saker i den gröna omställningens namn verkar fortfarande alltför enkelt, visar tre exempel bara från senaste veckan:

För det första: AI-drivet techbolag blev smutsigt åkeri.

Egentligen handlar det om vad som förr i världen kallades för springpojkar, det vill säga leverans, via lågbetald, oftast man, av vara till beställarens dörr.

Men med storstilade löften om en klimatsmart, AI-driven “världsunik” mjukvara – visserligen inte fullt ut testad – fick uppstickaren Airmee stödpengar och kvalitetsstämpel från myndigheter och forskarsamhället, skriver Dagens Industri i en grundlig granskning.

Av det AI-drivna techbolaget bidde det en budfirma på fallrepet

Entusiasmen var stor. En ”världsledande teknologi”, skulle ”leverera utan buller och utsläpp”, försäkrar Kungliga Tekniska Högskolan, KTH fortfarande på sin hemsida. Genom att ”optimera flöden i realtid” inom ”urban logistik”, skulle varorna köras ut i klimatsmart ordning i tätorter.

KTH döpte ett av sina mötesrum efter företaget, och tog med de båda grundarna på en gruppresa till Silicon Valley i USA. Samt gick in som aktieägare via både sitt kommersiella exploateringsbolag och ett privatoffentligt startupbolag. Detta blev inträdesbiljett till avtal med stora e-handlare, och pengar från investerare. Innovationsmyndigheten Vinnova slantade upp 1,2 miljoner.
Som DI visar gick den upphaussade mjukvaran aldrig att sälja, de “fossilfria” budbilarna använde smutsigt bränsle, företaget samarbetade med budbranschens mest ökända aktörer med grov penningtvätt och grova skattebrott på meritlistan, och chaufförerna – många körkortslösa – körde för struntsummor, med falska kontrakt att visa upp för myndigheterna.
Platt fall med andra ord.

Av det AI-drivna techbolaget bidde det en budfirma på fallrepet, med exploatering som varumärke.

För det andra: Bluffen om det snart fossilfria flyget:

Ett annat grönskimrande projekt är löftena om biodrivmedel som nyckel till ett fossilfritt inrikesflyg redan 2030. Men förutom att tre av fem leverantörer av flygbränslen bryter mot lagkraven och hellre tar böter än att minska utsläppen, så räcker inte ens allt hållbart flygbränsle som produceras i världen för att göra Sveriges inrikesflyg fossilfritt, skriver DN (12 september).

För det tredje: Den gröna batterifabriken blev brottslig guldgruva.

I ett reportage berättar SVD Näringsliv (9 september) om hur batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå, med en grön gloria runt sina satsningar, blivit guldgruva även för kriminella gäng. Det handlar om knark, brottsbelastade underleverantörer på byggen, illegal människohandel, missbruk av välfärdssystem. Northvolt, som åtalats för att ha anställt människor utan arbetstillstånd, vill helst tala om den spännande fabriken och jobb som skapas.

Företaget har dock lärt en läxa och har numera också regelbundna möten med både kommunen, polisen och facket.

Att allt inte är grönt som glimmar borde numera vara självklart, i synnerhet för myndigheter och forskare. Repliken »vi har varit naiva» är inte längre en ursäkt. Fackets arbete är ovärderligt i bluffsamhället, och det minsta regeringen kan göra är att vara rättvis och åter göra fackavgiften avdragsgill – så som den är för arbetsgivare.

Det behövs färre lättlurade entusiaster och fler griniga nejsägare i beslutande organ om Sverige ska bli grönt på riktigt.