Asylsökande barn måste få samma möjlighet som andra barn att gå i förskolan och det hög tid att Miljöpartiet börjar driva denna avgörande integrationsfråga. Det ger mammorna en chans att komma in på arbetsmarknaden, barnen lika förutsättningar att lära som andra barn och familjen en nyckel till samhället, skriver Nina Elmi och Aida Badeli, förbundsstyrelseledamöter för Grön Ungdom.
Grön Ungdom vill att alla som är bosatta i Sverige, oavsett medborgarskap, ska omfattas av välfärden på lika villkor. Det betyder att de svenska systemen borde erbjuda trygghet också till asylsökande. Nu vill vi ta ett första steg mot den visionen och göra förskolan tillgänglig för alla barn som bor i Sverige.
Rätten till barnomsorg genom förskola, eller daghem, är en feministisk milstolpe som möjliggjort för kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden under samma förutsättningar som män.
I dag har asylsökande barn inte samma möjlighet till att gå i förskolan som de barn som redan är svenska medborgare. I skollagen står det att asylsökande barn får tas emot innan de fyllt 6 år, men den ställer inget krav på att förutsättningarna ska vara densamma som för andra barn.
I stället är det upp till varje kommun och förskola att själva bestämma om och på vilka villkor de vill ta emot yngre asylsökande barn. Ofta är själva transporten till förskolan ett hinder för de barn som bor på asylboenden, då dessa ofta ligger avskilt och inte nära stadskärnorna där de flesta förskolor finns. Detta skapar problem både för barnen och deras föräldrar:
Grön Ungdom vill ge asylsökande barn en lagstadgad rätt till förskola, oavsett ålder.
De asylsökande barnen får inte samma förutsättningar som de som redan är svenska medborgare. Barn som inte får umgås med andra i en ålder där hjärnan utvecklas halkar efter i den sociala utvecklingen.
Det försämrar möjligheten till inlärning och till att tillgodogöra sig det svenska språket. Barnen får alltså en stor kunskapslucka som redan från början försvårar deras skolgång. Detta riskerar att, förutom att skapa en högre tröskel för barnen, att bli en stor kostnad för samhället som behöver satsa extra på särskilt stöd.
Att inte kunna lämna ifrån sig sitt eller sina barn på förskolan är en kvinnofälla. Det är i första hand kvinnor som förväntas ta hand om och vårda barnen, vilket gör att den asylsökande kvinnan binds vid hemmet — vid en tidpunkt där hon som mest skulle gynnas av att komma in i samhället. Istället hindras hon från att snabbt lära sig svenska, påbörja en utbildning eller skaffa sig ett jobb.
Eftersom rätten att permanent stanna i Sverige idag är kopplad till arbetet är detta särskilt allvarligt. Med en bättre tillgång till förskola kan fler få permanent uppehållstillstånd.
För att ändra detta vill Grön Ungdom ge asylsökande barn en lagstadgad rätt till förskola, oavsett ålder. Vi vill också uppdra åt kommunerna att tillhandahålla transport från asylboenden till förskolan. Det är en åtgärd som inte alltid kommer att behöver användas, men som gör skillnad för barn som bor långt ifrån sin närmaste förskola.
Dessa reformer skulle ge asylsökande barn samma möjlighet i livet som barn som redan är svenska medborgare och låta barnen snabbt bli en del av samhället för att lära sig språket. Samtidigt skapar det en möjlighet för mammorna att lägga sin tid på jobb eller utbildning och ger familjen en nyckel till att snabbare komma in i samhället.
Den 10-12 februari samlas Grön Ungdom på riksårsmöte i Västerås för att vässa den politik som förbundet ska driva gentemot Miljöpartiet.
Vi gröna är redo att gå från vackra ord om välfärd för alla till praktiska förslag som gör skillnad. Att asylsökande barn ges samma rätt till förskola som barn som redan är svenska medborgare är ett stort steg i den riktningen.
Nina Elmi, jämställdhetspolitisk talesperson Grön Ungdom och Aida Badeli, talesperson i lika rätt Grön Ungdom
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.