Vilken annan skattefinansierad verksamhet slipper ekonomisk revision och kvalitetsgranskning? Det frågar sig gymnasieläraren Maria Dahl.
Svenska elevers dalande resultat i internationella kunskapsmätningar är skrämmande. I veckan fick vi ta del av de senaste katastrofala siffrorna från PISA-mätningen. En mängd reformer har genomförts de senaste åren för att vända den nedåtgående trenden: Betyg i tidigare år, nya läroplaner, mer dokumentation av elevernas studiesituation, ny lärarutbildning, förstelärare – listan kan göras lång. Men reformerna får ingen effekt!
Det saknas nämligen vilja och mod att se till de större strukturerna. Det dalande resultatet för den svenska skolan sammanfaller helt med införandet av det fria skolvalet och etablering av friskolor i början av 1990-talet. Det har lett till en snabbt ökande segregation av elever och en uppdelning av skolor i A- och B-skolor. Segregationen ökar inte bara kunskapsklyftorna i samhället. Den sänker hela landets kunskapsnivå!
Om en verklig politisk vilja finns att bryta den katastrofala utvecklingen inom svensk skola måste man rätta till dessa strukturella felsteg.
I dag är många rädda för att deras barn ska få problem av att blandas med barn från andra sociala eller etniska grupper i skolan. Den här utvecklingen är djupt tragisk. Det var nämligen just denna kombination – skolor med elever från olika bakgrund och en likvärdig skola för alla elever som gjorde den svenska skolan unik och gav elitplaceringar i internationella mätningar.
Den 27 mars i år publicerade ledamöter från Kungliga Vetenskapsakademin och ledande svenska och utländska forskare nya forskningsrön vad gäller marknadsstyrning av skolan(SvD Brännpunkt). En svidande kritik av hur det svenska friskolesystemet med rätt till vinstuttag tillåtits dränera den svenska skolan och har bidragit till att segregationen ökat och kunskapsnivån sänkts.
I mitten av april i år publicerade SOM-institutet statistik som visar att 67 procent av svenska folket är emot vinstuttag i välfärden. Alltså inom skolan och vården.
För bara ett par veckor sedan redovisade även SIFO att över 50 procent av befolkningen är emot vinstuttag inom skola och vård.
Tydligen anser inte politikerna att man bör lyssna till väljarna i den här frågan. Sju av åtta riksdagspartier är inte emot vinstuttag i välfärden. De tycker att 67 procent av Sveriges befolkning har fel. Då har vi ett demokratiproblem!
Hur kan det då vara möjligt att friskolor kan ta ut stora vinster? Kommunala skolor med samma skolpeng per elev lyckas inte få pengar över. Snarare fattas det resurser. Vinster har kunnat tas ut i friskolorna genom att ha låg lärartäthet, liten undervisningstid per elev, inga läroböcker, skolgårdar, bibliotek, laboratoriesalar, salar för estetiska ämnen eller för idrott. Specialpedagoger och skolhälsovårdspersonal anställs inte. I stället för att utveckla skolor har skattemiljarder förvandlats till vinst för privata bolag.
Skolinspektionens generaldirektör Ann Marie Begler efterfrågade på debattplats i SvD (10 februari 2011) verktyg för att samhället ska kunna kontrollera och kvalitetssäkra friskolornas verksamhet. Grundläggande kontrollmekanismer av friskolornas kvalitet och ekonomi har alltså inte funnits under tjugo år! Det är skandal! Vilken annan skattefinansierad verksamhet slipper ekonomisk revision och kvalitetsgranskning?
För att rädda den svenska skolan måste vi medborgare omedelbart kräva en fristående kommission som utreder hur det fria skolvalet och etableringen av friskolorna påverkat utvecklingen i den svenska skolan. En ekonomisk revision av hur friskolorna disponerat skattemedel bör ingå i utredningen.
Maria Dahl, gymnasielärare /Malmö
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
