Prestigebygget NKS ska sätta Sverige på forskningskartan, locka medicinsk expertis världen över och ge stockholmarna vård i världsklass. Men landstingsalliansen verkar ha glömt patientperspektivet.
För någon vecka sen aviserade det moderata finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl sin avgång. Sannolikt för att han associeras för intimt med skandalturerna kring Nya Karolinska sjukhuset.
Mörkläggning och medborgarföreträdare som förses med munkavle. Omstridd OPS-finansiering, stadigt svällande prislapp, skatteplanering och miljardrullning. En borgerlig landstingsstyrelse som gör allt för att förhala en extern revision. Det har susat kring sjukhuset sedan dag ett.
Men medan debatten kring mörkläggning och finansiering rasat har nog förhoppningen varit att när NKS väl öppnar och kommer igång så kommer allt bli bra. Vi kommer att få den där världsklassvården vi blev lovade.
Snart blir vi varse. I slutet av november drar delar av Nya Karolinska igång. Bland annat ska barnpatienter flytta in från nuvarande Astrid Lindgrens barnsjukhus. Men hur blir det med patientperspektivet? Hur kommer ett sjukhus som projekterats i åratal, vars paroll varit »sätt patienten i centrum«, att lyckas med just det?
Dessutom tycks barnperspektivet utebli. Bland annat kommer inte hela barnens bibliotek kunna följa med från Astrid Lindgren. Det finns heller inget utrymme för sjukhusclownerna som ibland gästar de sjuka barnen. Kontrasterna mellan sagovärlden på ALB och NKS sterila miljöer är stark.
Och för någon vecka sedan avslöjades att man måste bygga om barnintensiven – innan sjukhuset ens öppnat. Detta eftersom NKS ska ha enkelrum, vilket är positivt ur ett smittominimerande perspektiv. Men bevakning av patienter i enkelrum förutsätter mer personal, och rekrytering är inte det borgerliga landstingets paradgren direkt. Mycket riktigt lyckas man inte heller hitta den personal som krävs för att bemanna enkelrummen. Nu tvingas man börja slå hål i väggarna inne på barnintensiven, några veckor innan öppning, så att personalen lättare kan övervaka patienterna. Detta till en kostnad på 375 00 kronor per hål och vägg. Vem som ska stå för dessa kostnader är oklart. Förmodligen inte Innisfree eller Skanska. Sannolikt Stockholms skattebetalare.
Nya Karolinska är ett högteknologiskt prestigebygge, som trots det har färre vårdplatser än den inrättning det ersätter. Detta i ett landsting som präglas av skriande personalbrist och flera hundratals stängda sjukbäddar. Det är fullkomligt vitalt att personalförsörjningen löses. Eftersom nästan ingenting gått som planerat vad gäller NKS, finns skäl att vara orolig.
Jag sitter i allmänna utskottet, det politiska landstingsorgan som hanterar NKS-frågan. Under flera år har jag försökt få svar på hur personalförsörjningen ska gå till – kommer personalen behöva söka om sina tjänster på NKS? Svaret har alltjämt varit att svaret kommer sedan. Ingen har haft svar att ge. Men sedan är nu. Patienterna står för dörren.
Det är illa ställt med informationen när man som landstingspolitiker för första gången hör talas om något via medierna. Varför informerades vi folkvalda inte om behovet att perforera väggar på NKS? Till och med moderata fastighetslandstingsrådet Paul Lindquist uttryckte förvåning över att först komma i kontakt med detta i tidningen. Jag antar att man ska vara tacksam att åtminstone reportrarna gör sina jobb.
Jag trodde i min enfald att NKS ändå skulle fungera vad gäller patientomhändertagandet – att man inte ska behöva öppna med stängda vårdplatser. Men nu verkar det som om det kan bli just så.
Tyvärr verkar NKS inte bara var en flopp vad gäller finansieringsbiten – även patientomhändertagandet tycks bli lidande. Det är ett kapitalt misslyckande som den borgerliga landstingsledningen bär stort ansvar för.
Håkan Jörnehed (V), landstingsråd
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
