När nattens TV-debatt mellan Obama och Romney inleds 03.00 svensk tid är några pennor extra vässade. På de tyngre redaktionerna finns journalister som nagelfar varje påstående.
Det är en verksamhet som behövs. När Republikanernas vicepresidentkandidat Paul Ryan talade på sitt partis konvent stod lögnerna som spön i backen. Kritiken var stenhård på nyhetsbyråer, i seriösa tidningar och bland erkända tyckare. Även en skribent på Fox News hemsida (!) konstaterade att Ryans anförande var ”ett försök att sätta världsrekord i flest flagranta lögner” i ett enda tal.
Den omfattande faktakontrollen delar ut långnäsor till överdrifter i båda läger. Frågan är om ett liknande behov håller på att uppstå i Sverige.
Nyligen fick den konservativa debattören Roland Poirier Martinsson diskutera de skärpta amerikanska vallagarna i Studio Ett. Frågan är kontroversiell. Flera bedömare, som Brennan Center for Justice, varnar för Republikanernas försök att göra det svårare för etniska minoriteter och studenter att rösta.
I Texas har Republikanerna försökt få igenom en lag om att vapenlicens ska räcka som ID när du röstar, men inte ett student-ID. Förslaget försvarades av Poirier Martinsson eftersom ”ett studentleg är en liten pappersbit man skriver sitt namn på”.
Dagens Arena har kontaktat två av delstatens största universitet, Texas A&M och University of Texas. De förstnämnda hälsar att deras ID-kort är laminerade med foto. Deras intryck är att det fungerar på liknande sätt i delstaten i övrigt, vilket bekräftas av kollegorna på UT. Där krävs ID-handling för att skaffa det student-ID som har namn och bild på innehavaren.
Poirier Martinsson påstod även att det är lätt att skaffa ett ID-kort i USA: ”Man får det gratis” och ”behöver bara fylla i ett papper och lämna in ett foto”, fick vi höra.
Men i just Texas blir det ingen ny lag med krav på ID-kort. Ett av argumenten som en federal domstol i Washington DC förde fram när Republikanernas försök underkändes: Det blir dyrt för i synnerhet afro-amerikaner och latinamerikaner.
I går kom ett liknande beslut i Pennsylvania, med motiveringen att myndigheterna inte har gjort tillräckligt för att säkra väljarnas tillgång till de dokument som inte alls är så lätta erhålla som Poirier Martinsson gav sken av.
En orsak är den ökända amerikanska byråkratin. Många afro-amerikaner i Södern har genom åren flyttat till industrijobben i norr. Om dessa väljare vill skaffa ett ID-kort krävs ofta ett födelsebevis – som du enligt många delstater i Södern måste begära ut personligen. En dyr resa snarare än att bara att lämna in ett foto, alltså.
I Studio Ett fick vi även höra att det var Demokraterna som försvarade Jim Crow-lagarna som hindrade svarta från att rösta ”till det bittra slutet”. Och Demokraterna har en smutsig historisk byk. Men det var en demokratisk president som drev igenom Civil Rights Act (1964) och Voting Rights Act (1965). Motståndet fanns bland kongressledamöter från Södern – i båda partier.
När Republikanernas presidentkandidat 1964, Barry Goldwater, valde att inte ställa sig bakom Civil Rights Act lämnade guvernör George W. Romney partiets konvent i vredesmod. I kväll möter hans son Mitt USA:s första svarta president i en TV-debatt – samtidigt som Romneys parti gör det svårare för människor med Obamas hudfärg att rösta. Och det är naturligtvis historiens otäcka skuggor i årets valrörelse som är så skrämmande.
Det är dessvärre en utveckling som försvaras med osanning, eller oroväckande okunskap, i svensk public service.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
