Ledare Regeringens slutförslag om skärpta regler för arbetskraftsinvandring tar viktiga steg i rätt riktning. Men 13 000 kronor före skatt kommer fortfarande vara försörjningsgräns för människor som anställs från länder utanför EU. Och det blir inget förbud mot missbruket av anställningar inom personlig assistans.
Arbetstillstånd till Sverige säljs och köps för mellan 150 000 och en halv miljon kronor. Människor skuldsätts och utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Kriminella arbetsgivare tjänar pengar på regelverkets öppna spjäll. Allt göder skuggsamhället som uppstått efter att alliansen och MP enades om världens mest liberala lag om arbetskraftsinvandring år 2008.
Området har utretts sedan 2017. Bakom det förslag som regeringen lade fram för riksdagen förra veckan om skärpta och förbättrade regler för arbetskraftsinvandring ligger två delbetänkanden, där slutförslaget nyss varit ute på remiss.
Regeringens förslag innehåller både sänkta och höjda trösklar.
Det ska bli lättare för högutbildade att få stanna även om arbetsgivaren gör fel. De så kallade kompetensutvisningarna har varit ett stort nummer i debatten, trots att inte utgör mer än 2 procent av alla avslag på förlängningsansökningar. De tidsbegränsningar som gällt för arbetstillstånd tas bort, vilket är en fin gåva till arbetsgivarna.
Ett häpnadsväckande uppgivet argument
Mot fusk och kriminalitet föreslås bland annat fängelsestraff för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare och tar betalt för arbetstillstånd. Dessutom ska anställningsavtal vara regel från start och vissa arbetsgivare kunna tvingas att redovisa villkoren och anmäla om de försämras.
Det införs ett försörjningskrav på 30 000 kronor för arbetskraftsinvandrare som tar med sin familj, vilket är i linje med övriga migrationspolitiken, men väldigt lågt satt för den som är tänkt att arbeta obegränsad tid i Sverige.
Spårbytesmodellen mellan asyl och arbetstillstånd ska granskas.
I förra veckan beslöt regeringen även att inrätta regionala center där myndigheter gemensamt kan bekämpa arbetslivskriminalitet.
Den arbetsmarknadsprövning som varit LO:s huvudkrav ska utredas. Det behöver göras skyndsamt för att komma tillrätta med det »systemhotande fusket som uppstått i och med lagens möjlighet att fritt anställa även lågkvalificerad arbetskraft.«
Hotell och Restaurangfacket har mellan 2014 och slutet av 2021 hanterat 67 000 arbetskraftsinvandringsärenden och frågar i sitt yttrande: Varför anser arbetsgivare att de har ett behov att rekrytera, till exempel restaurangbiträden, från andra sidan jorden?«
Regeringsförslaget ska göra många motstridiga intressen nöjda. Och saknar därmed flera bärande delar.
- Det ställs inga krav på anställningar på heltid och kollektivavtalad lön. Något som borde vara självklart för att få schyssta villkor i extremt utsatta branscher.
- Det blir inte några utökade kontroller av att arbetsgivare lever upp till det de lovat.
- Anmälningsskyldigheten till Migrationsverket om försämringar i anställningsavtalen gäller bara för bara 10 procent av ärendena.
- Anställningsavtalen ska inte heller vara rättsligt bindande och lönen ska bara stämmas av mot reglernas bottenplatta, 13 000 kronor i månaden före skatt, vilket inte ändrats sedan lagen tillkom 2008.
Det ljumma förslaget kan ställas mot Företagarna, som önskar att inkomstkravet skärps. »Sverige konkurrerar inte med låga löner.«
Från Svenska ambassaden i Teheran, som handlägger ärenden från Iran och Irak med många ansökningar inom lågkvalificerade så kallade riskyrken, kommer kritik mot för få kontroller av Migrationsverket. De anser även att Migrationsverkets modell att »alltför lättvindigt» ge företag status som certifierade arbetsgivare, gör att de blir ombud åt företag utan certifiering, en »konsultverksamhet« som »riskerar att urholka syftet med certifieringssystemet.« Men några ändringar där blir det inte.
Inte heller blir det några förslag om att stoppa arbetstillstånd inom personlig assistans, en bransch som, enligt tolv samverkande myndigheter är en måltavla för den organiserade brottsligheten. De ansåg att arbetstillstånd för den branschen inte längre skulle tillåtas.
Förbudet skulle bli utan effekt eftersom «missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring, mer eller mindre, finns inom alla branscher« och de kriminella aktörer som vill utnyttja systemet då bara skulle »övergå till en annan bransch«, argumenterade utredaren i slutförslaget.
Ett häpnadsväckande uppgivet argument med tanke på de missförhållanden och risker det handlar om, både inom assistans och hemtjänst.
Att Migrationsverket ska underrätta Inspektionen för vård och omsorg och Försäkringskassan om de avslår en ansökan om arbetstillstånd som personlig assistent är förstås viktigt, men otillräckligt för ett område där ett enda fall kan handla om bedrägerier på tiotals miljoner kronor och där nyttan av arbetstillstånden kontra riskerna verkligen kan ifrågasättas.
Det handlar även om resursbrist hos alla de myndigheters som ska kontrollera och förhindra exploatering och kriminalitet. Det saknas anställda och det fattas pengar överallt från Arbetsmiljöverket till Åklagarmyndigheten.
Det är bara att instämma med LO-utredare Linnea Magro som skriver i ett blogginlägg: »Arbetslivskriminaliteten breder ut sig på svensk arbetsmarknad. Det sista vi behöver nu är att myndighetssverige lutar sig tillbaka och abdikerar. Tvärtom behöver positionerna flyttas fram.«
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
