ledare Att endast 26 procent med ett arbetaryrke inom handeln har ett fast jobb på heltid är ett underbetyg åt en växande och lönsam bransch, som fortsätter hyvla bort anställdas inkomster. Men nu har parterna chansen att stoppa detta missbruk.
För snart 20 år sedan publicerades Barskrapad, konsten att hanka sig fram. Där beskriver den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich verkligheten i låglönearbetarnas USA genom att ta jobb som vård- och affärsbiträde, städerska och servitris, och försöka leva på det hon tjänar. Jag läste med häpnad: Arbetare som inte kunde försörja sig, eller skaffa bostad fast de hade flera jobb! Sverige framstod som ett paradis.
Nu läser jag om den och inser att vi med raska steg är på väg mot en liknande utveckling mot arbetande fattiga. Särskilt illa verkar det vara i Svenskt Näringslivs största bransch, handeln.
Inom detaljhandelns arbetaryrken har knappt 26 procent en fast anställning på heltid. Hela 74 procent (!) har därmed mer osäkra kontrakt, ibland bara fyra timmar i veckan. Det betyder sänkta årsinkomster jämfört med för 20 år sedan, risk att bara få grundpension, förutom stora svårigheter att leva på sin lön. Samt lägre skatteintäkter för stat och kommun. I onsdagens partiledardebatt i riksdagen hördes ingenting om detta.
Handeln visar upp ett dubbelt ansikte när den flaggar för att vara en »attraktiv arbetsgivare« – samtidigt som personalen får villkor som tar oss 100 år bakåt i tiden.
Andelen deltidstjänster inom detaljhandeln har ökat under hela 2000-talet visar en studie från Göteborgs Universitet.
Och det så kallade hyvlandet fortsätter. Förra året hade Handels över 500 förhandlingar om att ta bort timmar från fasta jobb, utan hänsyn till anställningstid. Ett aktuellt exempel är ideella Myrorna, ägd av Frälsningsarmén som nu vill hyvla hundratals anställdas tjänster ner till 50 procent, rapporterar Handelsnytt.
Fackets undersökningar visar, inte oväntat, att arbetsplatser med hög grad av visstidsanställningar har betydligt sämre psykosocial arbetsmiljö. Konkurrensen om timmar skapar spänningar som påverkar hela arbetsplatsen. I DN berättar 24-åriga Claudia Moraga Gullstrand att hon, trots två jobb ändå inte har en säker inkomst varje månad.
»Det är väldigt svårt att inte känna sig bitter när man förlorar pengar och tyvärr är det lätt att man riktar det mot varandra.«
Även om handeln digitaliseras har antalet butiksanställda de senaste åren ökat med cirka 17 000 till 130 000, men de flesta alltså på visstid, trots att lönsamhet och vinster gått upp.
Allt färre manuella kassor har fått konsekvenser för arbetsmiljön, rapporterar Sveriges Radio.På fyra år har antalet kassabiträden minskat med 30 procent, från runt 7 000 till nära 5 000, vilket gjort personalen allt mer utsatta och ensamma. Ofta hotas de under arbete vid självbetjäningskassorna.
Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer säger i Dagens Industri att den kraftiga ökningen av stölder och hotfulla situationer gör det allt svårare att rekrytera och behålla personal.
Men det han inte tar upp är hur arbetsgivarna själva driver utvecklingen genom att öka ensamarbetet. Drygt hälften arbetar någon gång helt ensamma eller så långt från sina arbetskamrater att de inte kan höra varandra om de ropar. Problemen är omfattande, enligt facket Handels, som kräver att Arbetsmiljöverkets regelverk för ensamarbete måste skrivas om.
Och trots en gemensam avsiktsförklaring mellan fack och arbetsgivare om vikten att öka andelen tillsvidareanställningar med hög sysselsättningsgrad, »anställ klokt«, fortsätter många med en personalpolitik där anställda ses som slit- och slängvaror.
Det var därför uppfriskande att höra Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, på ett SNS-seminarium kritisera just hyvling som ett sätt att i göra sig av med anställda genom att ge dem så få timmar att de inte kan försörja sig. Hans förslag att fackförbunden borde använda frågan om hyvling som motvapen i förhandlingarna om »reformerad arbetsrätt» för att få någon sorts balans är värt ett försök. Här har parterna chans att stoppa ett pågående missbruk av anställningsskyddet.
Tyvärr visar handeln upp ett dubbelt ansikte när den flaggar för att vilja vara en »attraktiv arbetsgivare« som lockar de bästa medarbetarna – samtidigt som personalen får hålla tillgodo med villkor som tar oss 100 år bakåt i tiden.
Handelns arbetsgivare måste ta de egna utfästelserna om fler fasta jobb på allvar.
Att göra anställda fattiga och otrygga har aldrig varit något framgångsrecept för ett produktivt arbetsliv.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
