En fri och rättvis handel centralt för ett exportberoende land som Sverige. Men när det gäller frihandelsavtalet med Kanada, Ceta, tycks TCO: s ordförande Eva Nordmark förbise riskerna och missförstå vilka fackliga garantier avtalet ger, skriver Rikard Allvin, debattör och sakkunnig i handelsfrågor i en replik.
I en debattartikel i Dagens Arena skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark att hennes fackförbund ställer sig positivt till det kontroversiella Ceta-avtalet då fackliga rättigheter garanteras. Tyvärr tycks Nordmark inte bara ha förbisett de många riskerna med CETA utan även missförstått vilka fackliga garantier som avtalet ger.
Ceta-avtalet med Kanada är inte vilket avtal som helst. I den rapport jag skrivit åt den fackliga tankesmedjan Katalys betonas att avtalet innehåller långtgående förpliktelser om bibehållen tjänsteliberalisering samt ett omfattande skydd för investerare.
Sverige är särskilt utsatt på detta område då vi avreglerat känsliga offentliga tjänster, exempelvis inom vård och skola. Ett återtagande eller exempelvis ett vinstförbud inom välfärden skulle tveklöst kunna leda till stämningar på mångmiljonbelopp från utländska investerare.
Tidigare användning av liknande investeringsskydd i andra avtal har exempelvis resulterat i att Nya Zeeland höll tillbaka en folkhälsoreform i flera år av rädsla för att bli stämda.
Självklart är en fri och rättvis handel centralt för ett exportberoende land som Sverige. Men CETA bidrar i väldigt liten mån för att förändra den situation som redan gäller.
Det finns få handelshinder mellan EU och Kanada och den bilaterala handeln uppgår redan idag till nära 60 miljarder euro, samtidigt som EU är den näst största utländska investeraren i Kanada och Kanada den fjärde största investeraren i EU.
Avtalet stärker den ekonomiska makten på bekostnad av den politiska.
Detta helt utan ett avtal som ger investerare möjlighet att stämma Sverige utanför nationella domstolar för ex. nya klimat- eller miljöåtgärder.
EU-kommissionens eget underlag pekar på att den ekonomiska vinsten med ett avtal i bästa fall uppgår till några tiondels promilles BNP-tillväxt. Detta måste vägas mot de, i min mening, oacceptabla risker som avtalet medför.
Tvärtemot vad Nordmark påstår garanteras inte heller fackliga rättigheter i avtalet. Det kapitel i avtalstexten som berör arbetsrätt saknar, till skillnad från de delar som skyddar investerare, helt sanktionsmekanismer.
Ett liknande avtal mellan EU och Sydkorea, med nästintill identiska formuleringar, har inte hindrat Sydkorea från att arrestera fackföreningsledare och radikalt försämra möjligheterna till facklig organisering.
Det rättsligt bindande tolkningsinstrument som EU och Kanada bifogat till avtalet förändrar ingenting i detta avseende, och bekräftar endast rättigheter som ett handelsavtal på intet sätt kan avskaffa.
Sveriges riksdag kommer inom kort att fatta beslut om CETA. I de många rapporter och analyser som gjorts av avtalet av forskare, tankesmedjor och myndigheter framträder en väldigt tydlig bild; avtalet stärker den ekonomiska makten på bekostnad av den politiska. Det är en utveckling som inte bara oroar de stora fackliga paraplyorganisationerna i både EU och Kanada utan även flera andra svenska fackförbund som exempelvis Byggnads och SEKO.
Det borde rimligen även oroa TCO.
Rikard Allvin, är författare till rapporten I skuggan av TTIP – En utvärdering av Ceta:s risker för välfärd, miljö och arbetsrätt. Han driver även bloggen ttippen.se För närvarande föräldraledig politisk sekreterare, handel och TTIP åt Europaparlamentariker Max Andersson, (MP)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
