Bilden av vanvård inom äldrevården är förvrängd. Äldrevården är ett av de områden som utvecklats mest både medicinskt och socialt de senaste åren. Men fortfarande finns utrymme för utveckling. Det skriver Hans Kilsved.
Nu rullar Socialdemokraternas partikongress igång. En av de viktigaste frågorna är hur kvaliteten inom äldreomsorgen ska kunna öka. En naturlig följd av rapporteringen i media om vanvård på landets äldreboenden – inte minst hos dem som drivs i privat regi. Vi får se bilder av äldre som nattetid irrar halvnakna i korridorerna eller ligger ensamma och övergivna på underbemannade avdelningar där vårdskador och blöjvägning hör till vardagen. Vi vill nu ge nio konkreta förslag till bättre kvalitet i äldrevården. De fungerar lika bra i privat vård som i offentlig.
Men vi måste utgå från verkligheten. Utan att invända mot skildringen av enskilda händelser, menar vi att den allmänna bilden av vanvård är förvrängd. Äldrevården är ett av de områden som utvecklats mycket starkt under de senaste åren och just nu sker dessutom en stark professionalisering. Det är bara 25 år sedan som Bengt Westerberg formulerade det politiska målet om ”Eget rum i långvården”. Fyr- och sexbäddsrum har avvecklats. Idag har hemsjukvård och hemtjänst byggts ut så att de flesta kan bo kvar hemma mycket länge. För dementa och de som är multisjuka kan en hemlik miljö med eget rum erbjudas på äldreboendena. Numera kan man även få med sig partnern till äldreboendet, även om denne inte är tillräckligt sjuk. Dagens äldreboenden har ofta sjukare patienter än gårdagens långvård, men vården är mer genomtänkt och håller högre kvalitet.
Som anhörig kan mötet med äldrevården väcka frustration över att man inte kan motverka åldrandet hos sina nära och kära. Vi kan inte hindra livets gång, men vi kan se till att vården fortsätter att utvecklas både medicinskt och socialt. Personalens kompetens, arbetsorganisation, ledarskap och vettiga kvalitetssystem är viktiga beståndsdelar för att fortsätta vårdens utveckling.
De närmaste åren bör en bra äldrevård handla om:
- Godare mat och dryck
- Slippa ligga blöt
- Nollvision för trycksår
- Halverat antal fallskador
- Träning av rörligheten
- Förbättrad munhygien
- Kunna höra vad andra säger
- Rätt att slippa objudna besökare på rummet
- Fler sociala kontakter
Många äldre äter dåligt. Ibland beror det på blåsor i munnen eller rädsla för att kissa och bajsa på sig. Många klagar också över att den industriellt tillagade maten som värmts i mikrovågsugn inte smakar något. Detta har vidare betydelse, eftersom den som är undernärd lättare får trycksår och benbrott. Därför bör stor hänsyn tas till vad den undernärde tycker om att äta och ibland får man ägna sig åt prova ut passande mat och dryck. Andelen undernärda bör minst halveras.
DN:s artiklar om blöjvägning som exempel på vanvård inom äldreomsorgen har aldrig dementerats. Politiker och fackliga företrädare har uttalat sig i media och tagit avstånd från blöjvägning. Om de satt sig in i frågan hade de nog hållit tand för tunga. Blöjvägning ingår nämligen som en central del i att utreda inkontinens och prova ut rätt inkontinensskydd. Det bör alla med inkontinens ha rätt till. Att kunna sova ostört på natten och att blöjan ska vara torr närmast huden när man vaknar bör vara en allmän rättighet.
Mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. På sjukhem och äldreboenden är andelen något lägre. Trycksår är en komplikation till följd av sjukdom, vård och behandling. Risken för infektioner ökar och såren gör ont. Sveriges kostnad för behandling av trycksår uppgår till cirka 1,5 miljarder kronor om året. Med rätt inkontinensskydd, noggranna hudinspektioner, god hygien, tryckavlastning och regelbunden vändning kan trycksår nästan helt förebyggas. En nollvision för trycksår vore både humanistiskt och samhällsekonomiskt motiverad.
Undernärda äldre löper större risk för fallskador. Enkla hjälpmedel, till exempel underbyxor med stötupptagande material, har stor betydelse för att minska förekomsten av benbrott. Hjälp att utföra uppgifter som fordrar att man står på stolar och stegar minskar riskerna. Fallskadorna bör kunna halveras med rätt insatser.
De som bryter ben eller haft sår på foten behöver hjälp att träna upp rörligheten igen. Insatserna från sjukgymnaster som leder till att den äldre själv kan gå igen bör inte ses som en regelrätt kostnad, utan som en investering, som leder till att denne i högre grad klarar sig själv.
Förbättrad munhygien. Många äldre har problem med blåsor i munnen och ibland även problem med tänderna. Tandinfektioner ökar risken för hjärt- och kärlbesvär.
På flera håll i landet är köerna till hörselundersökning alltför långa. Många hörapparater är obekväma. En viktig källa till isolering är att patienterna inte hör vad andra säger. Därför är det viktigt att patienterna har rätt hörselhjälpmedel. Alla med hörselnedsättning ska kunna kommunicera med sin omgivning.
På många äldreboenden finns det äldre som ibland blir förvirrade och går in på fel rum. Ibland handlar det om att gästen i rummet inte uppfattar den boendes signaler om att den inte vill ha besök. Detta kan vara särskilt problematiskt nattetid. För att kunna erbjuda rätt till integritet kan elektroniska lås som ger den boende och vårdpersonalen möjlighet att gå in och ut ur rummet, men inte ger andra samma möjlighet, vara en ändamålsenlig och praktisk lösning.
Genom att låta frivilligorganisationer driva dagcentraler och besöksprogram på äldreboendena kan de sociala kontakterna bli fler. Engagemang hos frivilliga tas tillvara.
Personalen är bärare av kunskaper. Det är viktigt att de har relevant utbildning. Under högkonjunkturår har många vårdbiträden anställts som saknar undersköterskeutbildning och ibland även tillräckliga kunskaper i yrkessvenska. Många är empatiska och uppskattade av de äldre, men för vårdens fortsatta professionalisering är det viktigt att satsa på vidareutbildning av personalen så att alla ges samma utbildningsgrund att stå på. Det är också viktigt för att kunna använda sig av de kvalitetssystem som bygger på att alla personalgrupper fortlöpande gör noteringar i systemen. Kvalitetssystem, som Senior Alert, ger möjlighet att följa upp de riskbedömningar och åtgärdsplaner som görs då den äldre skrivs in på boendet. Man kan se om planen följts och om åtgärderna haft avsedd effekt. Uppföljningen ger underlag till jämförelser mellan avdelningar, vårdenheter och vårdgivare. Den kan också ge underlag för slutsatser om olika åtgärders effektivitet. Vården blir därmed mer baserad på beprövad kunskap och erfarenhet.
Kontinuitet i personalgruppen är viktig för att bygga kunskap och samarbetsstrukturer. Uppmärksamhet måste riktas mot vårdenheter och vårdgivare som har hög andel tim- och visstidsanställda. Lön och villkor måste motverka personalomsättningen. Läkarna står för ett viktigt medicinskt ledarskap. Rätt dimensionering av läkare, sjukgymnaster, dietister och kuratorer med flera och att man har ett brett deltagande i teammöten är viktigt för att vården ska fungera förebyggande, kreativt och problemlösande.
Hans Kilsved, ordförande i S-2000
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
