ledare I Landskrona styr Liberalerna tillsammans med Moderaterna och Miljöpartiet. Men för att få igenom politiken krävs stöd från SD. Det har gett SD vetorätt i kommunpolitiken. Treklövern är i realiteten en fyrklöver.
Sedan valet 2006 har Landskrona styrts av en ”treklöver” bestående av Liberalerna, Moderaterna och Miljöpartiet. För att få igenom sin politik i blockskiljande frågor krävs att treklövern får stöd av SD. Landskronas ledande politiker, liberalen Torkild Strandberg, brukar försvara beroendet av SD med att treklövern talar med alla. Men det är en sanning med modifikation. Det sker inga överläggningar med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Däremot förs kontinuerliga samtal mellan Liberalerna och SD. Har SD invändningar mot ett förslag, då förpassas det till byrålådan. Det var vad som hände med förslaget om en utbyggnad av fritidshamnen vid Borstahusen. I SD:s tidning Samtiden konstateras följdriktigt att SD har fått ett rejält inflytande och att Strandberg gett partiet ”chansen från första början”. SD har i sin tur betalat tillbaka. I den offentliga debatten är det legio att det är SD som försvarar treklöverns beslut mer än treklövern själv. I realiteten är treklövern en fyrklöver.
Under många decennier efter andra världskriget dominerade Socialdemokraterna politiken i Landskrona. Under denna epok var Moderaterna (före 1969 kallat Högerpartiet) det näst största partiet. Arbetarna på de tunga industrierna röstade rött medan överheten röstade blått. Socialdemokraterna hade tidvis egen majoritet i kommunen, som under perioden 1970 – 1988, men ville ofta skapa breda uppgörelser kring bostadsbyggande och näringspolitik. Därför var man också ofta villig att kompromissa, även med Högern.
Det intressanta är att Sabuni väljer att lyfta fram Landskrona.
Idag ser det politiska landskapet annorlunda ut. Liberalerna är det stora borgerliga partiet medan Moderaterna har sjunkit ihop. Socialdemokraterna fick visserligen knappt 30 procent i kommunalvalet 2018, men är långt mindre än vad det har varit. Samtidigt har SD vuxit och blivit det tredje största partiet. Alla övriga partier ligger under 4,5 procent, Centerpartiet och KD existerar knappt.
Konflikterna i politiken har blivit skarpare. Liberalerna i Landskrona hyser ett starkt agg mot arbetarrörelsen. Ett av flera tecken är hanteringen av Folkets Hus där partiet drivit på för att dra in de kommunala bidragen. Syftet har varit att strypa studieverksamheten. Det kom inte heller som någon överraskning att Strandberg efter det senaste valet ledde det ”Skåneuppror” inom Liberalerna som attackerade Björklund och krävde att Alliansen skulle bilda regering med stöd av SD.
Den hätska attityden till arbetarrörelsen utgör grundbulten för samverkan mellan Liberalerna och SD. Stefan Olsson, SD:s ledande företrädare i kommunen, skrev för några år sedan på sin blogg att SD alltid föredrar att stödja allianspartierna framför Socialdemokraterna. Inställningen berodde enligt Olsson inte på att SD alltid gillar alliansen, men var betingad av ”partiets avsky för Socialdemokraterna”.
På flera sätt skiljer sig Landskrona från övriga Skåne. Av allianspartierna är det Liberalerna och inte Moderaterna som intar den mest oförsonliga hållningen mot Socialdemokraterna. I Landskrona är det också Liberalerna som öppnat dörren för SD.
I övriga Skåne är det annars Moderaterna som varit särskilt angelägna om att göra upp med SD. I kommun efter kommun struntar de lokala politikerna i Kristerssons direktiv om att inte samarbeta med SD. Inget parti har så lite kontroll över de egna styrkorna som Moderaterna. I Staffanstorp föredrar till och med Moderaterna att styra tillsammans med SD, trots att det hade varit möjligt att bilda majoritet med de övriga allianspartierna.
Mest vilsna är ändå Liberalerna. Som nytillträdd partiledare gjorde Nyamko Sabuni en blixtvisit till Landskrona. Hon berömde Torkild Strandberg och förklarade att hon skulle ta med sig ”Torkilds framgångar till andra kolleger i landet”.
På ett sätt är Sabunis beundran begriplig. Liberalerna är sönderkört av falangstrider och fortsätter att blöda. Inte undra på att partiledningen drömmer om de dryga 34 procent som partiet har i Landskrona. Men den som tar tåget 45 minuter i riktning mot sydost kommer till Malmö. Där finns en annan typ av liberaler. Där styr man tillsammans med Socialdemokraterna. Det gemensamma målet är att minska segregationen. Ännu återstår att se hur det kommer att lyckas. Men det intressanta är att Sabuni väljer att lyfta fram Landskrona och inte Malmö.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
