I frukostrummet på hotellet i Fredricksburg, Virginia, rullar morgonprogrammen på teven. De korta inslagen om presidentvalet får evenemanget att framstå som provinsiellt. SVT:s Aktuellt har mer bevakning om Obama och McCain än de stora kanalerna här.
Valet är hela världens. Alla följer det. Alla blir berörda av utgången. Ett amerikanskt presidentval är lika stort som olympiska spelen. Politiken förenar alla i en osynlig global möteslokal. Men det är bara några som har rösträtt: amerikanerna.
Valresultatet igår kan för lång tid avgöra framgång eller orörlighet i klimatfrågan, för de mänskliga rättigheterna, för globala rättsinstitutioner som Internationella brottsmålsdomstolen och för de globalpolitiska beslut som finanskapitalismens kollaps nu kräver – för frågor gemensamma för hela mänskligheten. Att USA valde Obama och inte McCain kan också bli direkt livsavgörande för människor i andra länder. Fråga irakier.
Även inrikespolitiken smittar. Europa tar alltid intryck. Om USA nu kan få civiliserad sjukförsäkring, moderna lagar för fackliga rättigheter och en ambition att minska ojämlikheten påverkar det svensk debatt.
Bland demokraterna har det länge funnits en förhoppning att landets väljarmönster i grunden, och för lång tid framöver, ska rubbas och att Obama på så vis ska vinna med ett jordskred. Opinionsmätningarna pekade på ett möjligt sådant genombrott. För första gången på 45 år lutade till exempel två genuina sydstater, Virginia och North Carolina, mot demokraterna och inatt kom också resultatet att Obama vunnit Virginia. Till och med Georgia var något osäkert för högern. Lika viktigt är att den unga generationen nu registrerar sig som demokrater, och inte som republikaner.
Om gårdagen visat sig blir en riktigt, riktigt bra dag kan partiet också gå från svag till stark majoritet i senaten. Då blir det genast enklare, om än inte enkelt, att rösta genom komplicerade omstridda reformer.
Med ett sådant resultat har Barack Obama inga ursäkter. Han kan då välja att göra som Clinton – lappa och laga – eller bli en president som i grunden förändrar USA, som FD Roosevelt, LB Johnson och R Reagan. Även det ett val som får internationella konsekvenser.
Att inga afrikaner, européer eller andra utanför USA får rösta påminner om bristen på globala demokratiska institutioner; bristen på gränsöverskridande demokrati. Behovet blir tydligt. Bristen ett dilemma.
I New York undrade en facklig aktivist om hon inte kunde få registrera mig som väljare. Hon skämtade. Men jag svarade att det skulle kännas helt naturligt att lägga en röst.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
