Debatt Vid en skarp målkonflikt mellan kalkbrytning och vatten, vilket intresse är viktigast för dig och regeringen? Den frågan ställer Lisa Wanneby och Karin Gardell, från Urbergsgruppen, i ett öppet brev till energi- och näringsminister Ebba Busch.
Det finns idag ingen myndighet med övergripande helhetsansvar för vatten. SGU, Sveriges geologiska undersökning, är en expertmyndighet för grundvatten. De skriver att vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. Men SGU har förutom uppdraget som gäller grundvatten även uppdrag att främja och skapa goda förutsättningar för mineralbrytning. Två uppdrag vars mål kolliderar. När myndighetens två avdelningar gör ett gemensamt yttrande till Miljödomstol blir det troligtvis en kompromiss mellan två uppdrag som står i konflikt med varandra.
Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, beskrev i en föreläsning de praktiska konsekvenserna då ett helhetsansvar saknas. Vatten är inte bara en miljöfråga. Det är en samhällskritisk fråga. Johan Kling, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, sa i en intervju att Sverige behöver få en nationell vattenmyndighet med helhetsansvar istället för dagens system med 20 myndigheter med delansvar. På Gotland är målkonflikten mellan kalk och vatten allvarlig. Gotland har brist på grundvatten. Vår kalkrika berggrund är attraktiv för kalkbolagen men samma berggrund lagrar även vårt grundvatten. När kalken bryts pumpas grundvatten bort från brotten och ut i havet.
SGU har i sitt yttrande till Mark- och miljödomstolen missat halva sitt uppdrag: Skyddet av grundvatten.
Nu ansöker Heidelberg Materials, ett världsomfattande företag med huvudkontor i Tyskland, om fortsatt kalkbrytning på norra Gotland. Brytningen kommer att orsaka en oreparerbar skada på Gotlands grundvattenbildning. SGU har i sitt yttrande till Mark- och miljödomstolen missat halva sitt uppdrag: skyddet av grundvatten. De har låtit behovet av kalk överskugga behovet av vatten. SGU yttrar sig positivt till Heidelbergs föreslagna åtgärder. De säger samtidigt att kalkbrytningen kommer att försämra grundvattnet i området. Undantag från vattenskydd kan dock göras till förmån för samhällets behov av cement.
Är det verkligen SGU:s uppdrag att medverka till att Gotlands grundvatten försämras? Om kalkbrytningen beviljas sänks grundvattennivån vilket drabbar både enskilda och kommunala brunnar. Risken är överhängande att Visbys viktigaste vattentäkt, Tingstäde träsk, drabbas. Då är det katastrofläge för 26 000 boende. SGU meddelar att det är upp till domstolen att bedöma riskerna och besluta om kalkbrytning ska tillåtas. Men domstolens jurister tar naturligtvis fasta på vad expertmyndigheten SGU yttrar.
Vad betyder det om vatten till en tredjedel av Gotlands yta samt till hela Visby försämras? Vad betyder det för Gotlands betydelsefulla jordbruk, näringsliv, för människors hälsa och beredskap? Avsaltat havsvatten är inget möjligt alternativ då vattnet blir dyrt och inte når de med egen brunn eller odlingslandskapet.
Är svensk cement ett betydande samhällsintresse? Idag exporteras cement från Gotland till andra länder och till olika svenska orter. Det går naturligtvis att transportera cement från Tyskland eller Baltikum till svenska hamnar. Kalk och cement kan transporteras mellan länder. Vatten till Gotlands behov kan däremot inte transporteras, det vatten Gotland behöver måste finnas på Gotland.
Vi frågar därför energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vid en skarp målkonflikt mellan kalkbrytning och vatten, vilket intresse är viktigast för dig och regeringen?
När får Sverige en myndighet med helhetsansvar för vatten?
Lisa Wanneby, Ordförande Urbergsgruppen Sverige
Karin Gardell, Urbergsgruppen File Hajdar Gotland
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
