Har Stockholm fått vad det förtjänar?

Båten Bibby Stockholm i Storbritannien är extremhögerns våta dröm om att aldrig släppa migranter över landets gräns. 

Extremhögern i Europa har sedan ett tag tillbaka en dröm. Drömmens kärna är att migranter inte ska få gå i land. De som färdas över haven ska aldrig komma fram.

Men inte på det mest makabra sättet, utan flyktingarna ska istället förvaras någon annanstans, långt bort.

Det hela började med Australien. Att landet är en ö, omringad av många andra öar, var de perfekta geografiska förutsättningarna för att extremhögerns dröm skulle födas. Istället för att flyktingbåtar gick i hamn, och att migranterna som sökte asyl skulle befinna sig i Australien och sakta men säkert förankra sig på platsen, skulle de förvaras på en annan ö. Där kunde de klumpas ihop i läger och söka asyl, med minimal chans att få det.

Den har kallats obrukbar, ett fängelse

Det var både billigare och mindre emotionellt kladdigt än att utvisa migranter från fastlandet.

För även när någon får sin sak prövad korrekt och inte beviljas asyl så är det ju inte helt lätt att utvisa någon som har starka band till fastlandet. Det väcker känslor, och får ofta migrationspolitiken att framstå som just så inhuman som den många gånger är. Det hotar hela extremhögerns världsbild.

Därav den australiensiska modellen, där vi inte behöver se de som befinner sig på andra sidan vårt nationella välstånds mur. Då kan man dessutom, i officiella kanaler, låtsas bry sig om ifall flyktingbåtarna på havet förliser. Säga att det inte hade behövt bli så om bara flyktingarna kom genom de legala kanalerna (som ofta inte finns tillgängliga). Och så kan man också säga att inhemskt flyktingmottagande är för kostsamt, och att  det finns stora pengar att spara om man förvarar flyktingar i andra, billigare länder.

Det var så den galna idén om flyktingcenter i Rwanda nådde den brittiska debatten. Varför kunde man inte bara ta alla som sökte asyl och … wait for it … skicka dem till Rwanda? Där kunde de bo, och de som inte beviljades brittisk asyl skulle omplaceras och de som beviljades asyl skulle få stanna i Rwanda. Och om någon klagade så kunde man bara spela på tropen om den bortskämda flyktingen som inte hade egentliga skyddsbehov, utan bara vill utnyttja någon typ av hypotetisk brittisk gästfrihet. Den här planen var olaglig och man fick inte riktigt med sig Rwanda, konstigt nog.

Nu har man istället bestämt sig för att använda sig av Bibby Stockholm, en stor båt som företaget Bibby Lines hyr ut. En stor fängelsebåt som ligger och flyter utanför den brittiska kusten. Den ska fungera avskräckande för de som funderar på att fly, har kallats obrukbar, ett fängelse och haft sjukdomsutfall som gjort att migranterna inte längre kan bo där. Den är någon slags inhuman slutpunkt för extremhögerns dröm om att migranter aldrig ska nå fastlandet.

Jag stör mig på namnet,  och vill inte att Stockholm ska besudlas med den här skiten. Men SD drömmer också om asylprövning och förvaring utanför Sveriges gränser. Kanske har Stockholm fått vad det förtjänar.