Två helt olika världsbilder möttes i den första tevedebatten.
Det finns egentligen bara en slutsats att dra av nattens debatt mellan Donald Trump och Kamala Harris: Det blev inte den avgörande punkt i valkampanjen som många hade trott. Eller fruktat.
För Harris var det första gången hon mötte sin motståndare i en valdebatt. Skulle det påminna väljarna om debatten då Joe Biden klev in i tevestudion för ett par månader sedan? Ett framträdande som fick hans kampanj att kollapsa.
Så blev det inte.
Harris var retoriskt skicklig, kunde svara initierat på programledarnas frågor och möta Trumps angrepp. Hon framstod som en trovärdig utmanare och den seriösa av de två kandidaterna.
Trump gjorde inte heller bort sig. Om man bortser från lögnerna, överdrifterna och konspirationsteorierna. Eller för den delen de ofta rasande utfallen mot Harris, med personpåhopp och bisarra påståenden.
Vi återkommer till det, men rent debattekniskt var den tidigare presidenten oftast, och särskilt under debattens första timme, ändå sammanbiten och samlad.
Trump påstod att demokraterna vill tillåta mord på nyfödda spädbarn
Men det är fascinerande hur skruvad Trumps världsbild är. Hans politiska budskap bygger konsekvent på myter och lögner.
Han hävdar att hans politik ska gynna vanliga amerikaner, när hans skattesänkningar gynnar de rikaste och hans handelspolitik med nya tullar enligt en enig ekonomkår kommer höja priserna och driva på inflationen.
Han hävdar att landet svämmar över av flyktingar som kommer från fängelser och mentalsjukhus i sina hemländer och äter människors husdjur när de kommer till USA. Det första är ju bara ren och skär rasism, och vad det andra beträffar har ingen som granskat frågan har kunnat hitta något fall där ett husdjur ätits upp av flyktingar, vilket ABC News programledare också påpekade.
Trump säger att brottsligheten har ökat dramatiskt under Bidens presidentskap, trots att FBI:s siffror visar att den minskat något. När programledarna rättade honom även på den punkten hävdade han att mätningarna var riggade.
Trump påstod också att demokraterna vill tillåta mord på nyfödda spädbarn, det vill säga inte ha någon gräns alls för när en abort ska kunna göras, vilket förstås är en grov lögn.
När Harris tog upp att många av världens ledare skrattar åt Trumps påståenden och ledarstil svarade han att Viktor Orbán i Ungern beundrar honom.
Jo tack, det gör han säkert. Orbán och Trump har trots allt samma tveksamma inställning till demokrati och liberala rättigheter. Och ungefär samma sorts självbild.
När Kamala Harris påpekade att en lång rad republikanska politiker har tagit avstånd från Trump och ställt sig bakom hennes kandidatur avfärdade han frågan med orden: ”Jag har avskedat dem!”
Som motsats framstod Harris i debatten som något mer osäker än Trump. Det kommer säkert hållas emot henne. Hon flackade ofta med blicken och vände sig mer till sin motståndare än till publiken.
Men hon visade också att hon är en politiker som brottas med verklighetens komplexitet och försöker lösa problemen. En resonerande, saklig och stundtals retoriskt vass debattör.
När de talade om abortfrågan och Trumps rasism talade hon konsekvent till tittarna. I frågan om kriget mellan Ukraina och Ryssland var hon också tydlig. USA stöttar Ukraina. Trump kunde inte ens säga vilken part han tänker stötta om han blir president.
Men med tanke på hur polariserad väljarkåren är kan den här debatten trots allt inte ha gjort mycket mer än att övertyga deras anhängare om att de redan valt rätt sida. Det blir så när de två debattörernas bilder av hur verkligheten är beskaffad är så totalt olika.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
