Söndagskrönika Mängder av konspirationstroende amerikaner sörjer över den uteblivna sista minuten-kupp som kunde ha förhindrat att Joe Biden svurit presidenteden. Vissa känner sig lurade, andra tror att “stormen” kommer den fjärde mars. En sak är dock säkert – anhängarna har inte försvunnit bara för att deras man i Vita Huset har lämnat, skriver Jonas Cullberg.
Joe Biden och Nancy Pelosi låstes inte in på Guantánamolägret den 20 januari. Donald Trump utlyste inte undantagstillstånd och påbörjade inte en andra mandatperiod som president. I stället klev han in i en helikopter och gav sina anhängare som samlats på flygbasen Joint Base Andrews utanför Washington den kryptiska sista hälsningen ”ha ett bra liv, vi ses snart”, innan han flög hem till pensionärsparadiset Florida.
Det var ett hårt slag mot den sällsynt inflytelserika högerextrema konspirationsteorin QAnon. Den började spridas för fyra år sedan och går ut på att Donald Trump i hemlighet strider mot ett nätverk av djävulsdyrkande pedofiler inom USA:s elit – däribland demokratpolitiker och Hollywood-kändisar.
En hemlighetsfull figur som kallar sig ”Q”, som utger sig för att vara en högt uppsatt person inom den amerikanska underrättelsetjänsten, lägger ut ledtrådar om vad som pågår på nätforumet 8kun. Enligt konspirationsteorin är USA på väg mot ”stormen”, en urladdning där militären på order av Trump radar upp de skyldiga, griper och avrättar dem.
Att de inte lyckades få tag i några senatorer var tur med tanke på konspirationsteorins mytologi om massavrättningar av ”förrädare”.
QAnon har spritts på bred front i USA, och med tiden även i andra delar av världen. Enligt en undersökning tror 17 procent av amerikanerna på rörelsens kärnpåstående om djävulsdyrkande elitpedofiler och två republikanska senatorer har uttryckt stöd för konspirationsteorin.
QAnon har allt mer blivit ett paraply för olika vanföreställningar, som att Joe Biden vann valet genom fusk och att coronaviruset inte är dödligt. Den mobb som klampade in i kongressen den 6 januari var för många QAnon-anhängare en fysisk manifestation av deras drömmar om ett folkligt uppror på uppdrag av Trump. Under attacken var flera av de pådrivande personerna klädda i plagg med Q-symbolen. Att de inte lyckades få tag i några senatorer var tur med tanke på konspirationsteorins mytologi om massavrättningar av ”förrädare”.
När jag dagen därpå intervjuade Trump-anhängare som dröjt sig kvar i Washington återkom budskap som känns igen från QAnonvärlden gång på gång. Få av dem trodde att Joe Biden faktiskt skulle bli president den 20 januari. ”Det kommer inte hända, vänta och se bara, allt går enligt planen”, sa Karen från Colorado och log svagt, som om hon satt på en hemlighet. ”Enda hoppet nu är att militären kliver in och stoppar maktövertagandet”, sa Robert, en bilverkstadsägare från Kansas. ”De behöver inte hänga någon eller så”, tillade han, men hoppades åtminstone på gripanden av senatorer och journalister.
Men efter att Joe Biden svurit presidenteden utan att ha stoppats av en sista minuten-kupp sitter nu mängder av konspirationstroende amerikaner och sörjer över stormen som aldrig blåste upp. Från ”Q” har det varit tyst sedan december. I QAnon-grupper på appen Telegram växte desperationen på installationsdagen. ”Vi har blivit lurade, som idioter”, skrev en anhängare. Andra har snabbt anpassat sig efter situationen och tror nu i stället att ”stormen” kommer den 4 mars. Högerextremister diskuterar hur de ska kunna snappa upp desillusionerade och radikaliserade QAnon-sympatisörer.
Även om QAnon som fenomen skulle ebba ut fortsätter konspirationsteoriernas guldålder i USA, och rörelsen har bidragit till radikaliseringen av Republikanerna. De flesta av partiets väljare, drygt sju av tio enligt undersökningar, tror att Joe Biden vann valet på ett illegitimt sätt. Den nya presidentens installationstal handlade till stor del om att ena ett splittrat land. Men det lär bli en omöjlig uppgift när en stor del av invånarna lever i en fantasivärld.
Jonas Cullberg är journalist och författare. Han bor för närvarande i New York.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
